Lars Lerin har inga problem med att prata om tillkortakommanden eller livets svĂ„righeter i tv. I veckans avsnitt av "StjĂ€rnorna pĂ„ slottet" öppnar den folkkĂ€re akvarellkonstnĂ€ren sig om sitt tidigare alkoholmissbruk, att leva med skam â och hur hans uppvĂ€xt prĂ€glades av förĂ€ldrarnas rĂ€dsla för att han skulle bli homosexuell.
ââJag har sett mitt program. Jag satt dĂ€r innan och var lite spĂ€nd och visste inte riktigt hur det skulle bli, men jag tycker att de har klippt ihop det vĂ€ldigt fint, med respekt, sĂ€ger han till TT.
"AnstrÀngande"
Framför allt tror han att avsnittet kan leva vidare inom familjen Marques-Lerin.
ââJag har ju sĂ„ mĂ„nga barn, sĂ„ jag tĂ€nkte att om de vill lĂ€ra kĂ€nna mig pĂ„ ett annat sĂ€tt nĂ„gon gĂ„ng i framtiden sĂ„ tror jag att de kan kolla pĂ„ det hĂ€r programmet, sĂ€ger han.
I Ă„rets sĂ€song medverkar Ă€ven Pia Johansson, Anja Lundqvist, Jon-Henrik FjĂ€llgren och Carolina Gynning â personer som han inte hade trĂ€ffat tidigare.
ââDet var vĂ€ldigt spĂ€nnande, för jag kĂ€nde ju inte de jag skulle trĂ€ffa och det blir en vĂ€ldigt intensiv vecka med jobb frĂ„n morgon till kvĂ€ll, med lĂ„nga sittningar vid de hĂ€r mĂ„ltiderna och sĂ„dĂ€r. SĂ„ det var vĂ€ldigt anstrĂ€ngande eftersom jag rĂ„kade vara förkyld.
"Aldrig dÄlig stÀmning"
Det gick dock bra till slut â och Lars Lerin berĂ€ttar att han överraskades av de andra deltagarnas starka livshistorier.
ââVi kom vĂ€ldigt bra överens allihop. Det var vĂ€ldigt trevligt och aldrig dĂ„lig stĂ€mning. Det gick vĂ€ldigt fint pĂ„ det sĂ€ttet.
Lars Lerin fick sitt stora publika genombrott som konstnÀr 2008, i och med en utstÀllning pÄ Waldemarsudde i Stockholm som besöktes av 100 000 personer. Sedan dess har han haft flera tv-program i SVT, varit julvÀrd och gett ut flera barnböcker. Han har med tiden blivit en av Sveriges mest folkkÀra konstnÀrer.
TT: Har du sjÀlv nÄgon gÄng blivit "starstruck" av nÄgon du trÀffat?
ââJo, jag har ocksĂ„ haft mina sĂ„dana tillfĂ€llen. Bland annat Torgny Lindgren, författaren, som jag fick trĂ€ffa och lĂ€ra kĂ€nna sedan, han var ju min stora idol nĂ€r det gĂ€llde skrivande och sĂ„dĂ€r. Honom blev jag alldeles förvĂ„nad nĂ€r jag trĂ€ffade.