Får du AI-göra "Musse Pigg" till nazist?

Konstnärer, fotografer och företag är förbannade på tekniken. Mer specifikt är flera konstnärer och minst ett företag rejält sura på bland andra Stability AI, som de har stämt.

Stability AI driver Stable diffusion, en tjänst som med hjälp av artificiell intelligens (AI) tar fram bilder på det användare skriver. Det kan vara allt från "clown rider på krokodil" till "Musse Pigg gör nazisthälsning". Stable diffusion och liknande tjänster har exploderat i tillgänglighet och popularitet den senaste tiden, men det juridiska läget kring bilderna som skapas är oklart på flera plan.

TT bad Evelina Antilla, jurist och investerare med bakgrund från ett AI-bolag, att reda ut några av de juridiska dilemman som existerar på området.

TT: Vem äger en AI-bild? Jag som "skapat" den? Får jag göra vad jag vill med den?

– Det är en omdiskuterad fråga som i dagsläget är delvis oklar och kan bedömas olika i olika länder. AI är inte oreglerat i dag. Även om vi inte har någon särskild AI-lagstiftning finns det regler inom flera rättsområden som är tillämpliga på AI. Alltifrån hantering av personuppgifter och upphovsrätt till immateriella rättigheter, skadeståndsansvar och straffrätt.

– Om frågan ställs "får jag använda bilden hur som helst?" och om man tittar utifrån svensk lagstiftning är det korta svaret ja, det får man. Så länge den är helt skapad av en icke-människa. Men ingen regel utan undantag. Det finns flera delar i upphovsrättsfrågan att ta hänsyn till. Man kan säga att det är en inputfråga och en outputfråga.

TT: Input och output? Vad menar du då?

– Input är den data, i det här fallet bilder, som AI-systemet tränats på och lärt sig av kan man säga. Output handlar om den AI-genererade bilden du får fram.

TT: Okej, så får jag göra vilka typer av bilder jag vill, även om det är väldigt likt exempelvis Disney?

– Upphovsrätten skyddar inte stil eller manér, utan den konkreta bilden. Är det en unik bild men som i och för sig är ritad med ett Disney-manér då skulle det nog gå att påstå att den är unik och inte gör intrång i Disneys rättigheter. Men här är det intressant att titta på just inputfrågan. Hur har AI-modellen lärt sig att generera bilden på just det här sättet? Jo, förmodligen genom att träna på sådana bilder. Och då kommer följdfrågan, har man haft rätt att använda dessa bilder som träningsdata?

TT: Får vilka bilder som helst användas för att träna modellerna?

– Det korta svaret: nej. Du behöver först säkerställa att du har rätt att använda bilderna på detta sätt. Ett sätt att förhindra att någon så att säga kidnappar en konstnärs stil är att begränsa rättigheterna att använda bilderna som träningsdata. Vissa användarvillkor kan säga "gör vad tusan du vill", andra är mycket mer restriktiva och säger att viss typ av användning är otillåten. Det är till exempel inte ovanligt att man anger att datan inte får användas i kommersiellt syfte. Innehåller datan dessutom personuppgifter så följer ytterligare krav.

TT: Vad räknas som öppet på nätet egentligen? Saker jag själv lägger upp på sociala medier? Bilder från Google?

– Det här är en viktig fråga som jag upplever att det finns en hel del missförstånd kring. Bara för att något ligger öppet och är tillgängligt betyder det inte att du har samtycke att göra vad du vill med det. Träningsdataset ("filer" med massiv mängd data) som skapats genom att "skrapa webben" kan till exempel strida mot användarvillkoren på en hemsida, göra intrång i upphovsrättsligt skyddade verk eller innebära en otillåten behandling av personuppgifter.

TT: Den lite mörkare sidan av AI-bilder då. Om jag skapar explicita bilder av kändisar – är det jag som åker dit då? Eller företaget som tillhandahåller tjänsten?

– Det finns befintlig lagstiftning som träffar in på det här. Till exempel förtal. Men vem som har ansvaret, det går att reglera i användaravtalet också. Om du använder en sådan här tjänst kan det vara så att "du får inte använda upphovsrättsligt material" eller "väcka anstöt" eller vad det nu kan vara.

– Något som har uppmärksammats mycket i media är att AI-teknik använts för att skapa så kallade deepfakes. Här kan bedömningar behöva göras kring om en person kan anses ha blivit utsatt för ett brott när deepfakes skapas, såsom förtal eller olaga integritetsintrång.

TT: Hur ser utvecklingen på lagfronten ut?

– Det finns en hel del rättsliga utmaningar. Det beror också på var vi menar. Sverige, EU, USA eller andra länder? Nu håller EU på med sin AI-lagstiftning. Den kommer att innebära en hel del arbete för dem som vill använda AI. De kan vänta sig omfattande krav på dokumentation och rapportering.

– Jag tror också att vi tyvärr kommer bli varse att det förekommer ett slags AI-datatvätt. Senaste tiden har frågor väckts kring om att vissa försöker kringgå begränsningar, exempelvis om personuppgifter, genom att bygga AI-modellerna inom ramen för forskningsverksamhet. Forskning är ibland undantagen begränsningar, därefter paketeras det hela om och AI-modellerna används kommersiellt. Det är oroväckande.

– Generellt tror jag att AI kan ta fram det bästa och det värsta ur oss. AI kommer att förändra allt, det är upp till oss alla att se till att det går bra. För närvarande är det en liten grupp entreprenörer och ingenjörer som till stor del bestämmer hur AI utvecklas. Men när AI nu förändrar våra liv så ligger det i allas intresse att skaffa sig kunskap om och engagera sig i frågorna.