"Vipeholm – tiden före framtiden", heter Lucas Svenssons nyskrivna pjäs som nu spelas på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. När anstalten startades på 1930-talet var det för att ta emot dem som betraktades som "svårskötta och obildbara sinnesslöa", ibland till och med monster, berättar regissören Carl Johan Karlson.
Men genom att diskutera den tidens anstalt hoppas han sätta i gång ett samtal om hur det ser ut i dag.
– Samtiden ser alltid på historien med kritisk blick, vi kan döma ut det som hände på Vipeholm, men de flesta som jobbade där ägnade sig åt vad de trodde var goda handlingar. De var nog goda humanister, de var stolta över att gå till jobbet, de hade en egen sektion i första maj-tåget, de var inte samhällets avskum, säger han.
Förlegad vård
Även Carl Johan Karlson har jobbat med personer med intellektuella funktionsnedsättningar och när han ser tillbaka på den omsorg som han själv arbetade i för bara 15 år sedan är även den förlegad.
– Vissa saker som vi gjorde då har tiden sprungit ifrån, däribland begreppet "utvecklingsstörd".
Lucas Svenssons drama beskriver han som en fri fantasi kring livet inne på Vipeholm. Skådespelarna, däribland Sofia Papadimitriou Ledarp, Sven Ahlström och Lennart Jähkel, hoppar in och ut ur olika roller och gestaltar både intagna och personal. Pjäsen tar upp både de intagnas svält under krigets ransoneringstid, men också de obarmhärtiga kariesexperiment som förstörde de intagnas tänder för att samtidigt lägga grunden till en världsledande tandvård.
– På vilkas axlar vilar det svenska välståndet, vilka var det som vi offrade på välfärdsstatens altare? Vissa betalade ett tungt pris.
Drägliga liv
Ensemblen har jobbat nära organisationen FUB för att få kunskap också om situationen i dag. FUB arbetar för att personer med intellektuella funktionshinder och deras anhöriga ska få drägliga liv.
– Vi träffade dem precis innan höstbudgeten ska komma, de är oroliga för att deras assistans ska dras in, säger Carl Johan Karlson som på FUB:s inrådan använder ordet "funktionsnedsättning" i stället för "funktionsvariation".
– Personer som har ganska svåra intellektuella funktionsnedsättningar är utlämnade till ett samhälle. Vi försöker fånga en tidsanda, och hur en tidsanda tar sig uttryck på en institution.
