RollspelsanhÀngare vÀrlden över gör sig redo att samlas kring lÀgerelden igen, för att ge sig ut pÄ monsterjakt i "Diablo IV".
LĂ€gerelden i frĂ„ga â dĂ€r spelaren vĂ€ljer sin klass â har funnits med sedan 2000 Ă„rs "Diablo 2". Valet pĂ„verkar hur spelaren tar sig an helvetets bestar som i drivor skickas mot spelaren.
Ska kÀnns olika
I Ă„r finns fem klasser att vĂ€lja pĂ„ â barbar, magiker (sorcerer), druid, landstrykare (rogue) och andebesvĂ€rjare (necromancer). Antalet beslutades redan tidigt under utvecklingen, berĂ€ttar Joseph Piepiora, bitrĂ€dande regissör.
ââSka vi ha fem olika klasser i ett "Diablo"-spel sĂ„ Ă€r det vĂ€ldigt viktigt för utvecklarna och spelarna att de kĂ€nns distinkta. Att spela som en barbar ska inte kĂ€nnas som att spela som en landstrykare, sĂ€ger Piepiora.
Det ger i sin tur stort utrymme för utvecklarna pÄ Blizzard att vara kreativa, och ge de olika klasserna olika förmÄgor och spelstilar.
Arbetet med att skapa klasserna börjar ofta med utseendet, att varje klass ska ha sin egen siluett.
ââ"Diablo" Ă€r beroende av sina visuella effekter. Barbaren har alla brutala nĂ€rstridsattacker, medan magikern har elektricitet, eld och is. Magikern Ă€r som en ljusshow nĂ€r hon rör sig genom vĂ€rlden, medan barbaren slĂ„r sönder allt i sin vĂ€g, sĂ€ger Mueller.
Till respektive klass hör olika vapen. Klasserna har ocksÄ olika fÀrdighetstrÀd, dÀr spelarens vÀljer olika uppgraderingar. Valen som görs pÄverkar spelstilen och kÀnslan. Det har varit en balansakt att alla olika varianter ska vara roliga att spela.
ââKlasserna ska kĂ€nnas vĂ€ldigt asymmetriska â det var vĂ„rt mĂ„l , sammanfattar Piepior.
Mycket bekant
För den som Àr bekant med "Diablo" sedan tidigare Àr mycket sig likt nÀr man startar upp "fyran". Med kameran snett ovanför protagonisten utforskas skogar, tempel och framför allt grottor i jakten pÄ nya prylar (loot) och för att ta den mörka berÀttelsen framÄt.
John Mueller berÀttar att han som visuellt ansvarig ville att "Diablo IV" skulle ut som ett "gotisk medeltida konstverk"
ââVi anvĂ€nde inte fotografier, för jag ville inte att vi skulle titta pĂ„ moderna saker, sĂ€ger han och fortsĂ€tter:
ââJag har hört folk sĂ€ga att det kĂ€nns som en mĂ„lning, och det var vĂ€ldigt hĂ€rligt att höra, för det var nĂ„got som var vĂ€ldigt medvetet frĂ„n min sida.