Gastronomiska Akademiens Vänner och Livrustkammarens Vänner har ett intimt samarbete, och denna jubileumskväll dinerade man tillsammans, allt enligt 1700-talssed med kvartettsång, "mingel" på stående fot, intagande kryddad snaps och förrätt efter Cajsa Wargs modell. Välkända Magdalena Ribbing var kvällens värdinna.
När platserna vid borden intagits, presenterade krögaren Leif Sigertun och hans kock de olika rätterna, som sedan ställdes på buffébordet, allt tillagat enligt Cajsa Wargs kokbok från 1755. Aladåber av olika slag serverades ofta på 1700-talsborden i de finare hemmen, och givetvis fanns sådana rätter på kvällens buffé med hummer, kräftstjärtar och dekorerande tillbehör, liksom gratäng på gurka, kantarell och skogschampion med Västerbottenost överst (noteras bör att Västerbottensost fanns redan på Gustaf Vasas tid), rödbetssallad med kummin och citron, grön sparris med äggröra, kryddskinka, kålpudding, rödbetsmarmelad. Kokta korngryn och grönsaker serverades som tillbehör. Potatisen hade inte gjort sitt intåg, när Cajsa Warg gav ut sin kokbok, första upplagan.
Ännu en kulinarisk profil
Så var det dags för Cajsa Warg i egen hög person att kåsera om sig själv och sitt liv. Det var Christina Möller, chef för KF:s provkök i Stockholm, som iklätt sig rollen av Cajsa Warg. Hon berättade med stor inlevelse om denna kvinna, som gett oss flera hundra recept av olika slag, liksom goda råd i avseende både på ett hems skötsel och när djur blivit sjuka. Hon visste bot för det mesta, hur grisarna kurerades och loppor fördrevs.
Cajsa Warg berättade, att stekt mat var festmat, medan kokt mat oftast tillhörde vardagen. På sommaren åts 5-7 måltider om dagen och under vintertid drog man ner antalet måltider till 4-5. Kanske berodde detta på att man sov och vilade mer under den mörka årstiden. Vid finare middagar lagades ofta ett 30-tal olika maträtter och många olika goda såser. Cajsa Warg hade ofta lagat mat både till Carl von Linné, Sergel och Bellman, och dessa herrar uppskattade säkerligen hennes goda rätter. Tur att hon tog fatt pennan och skrev sin kokbok, så att vi även i vår tid kan få njuta av dessa gamla matklassiker.
Gustaf II Adolf
Hur hör han hemma i sammanhanget? Jo, återigen en anledning att jubilera! Den 25 november år 1620 gifte sig Gustaf II Adolf med Maria Eleonora, och med denna jubileumsdag i åtanke, serverades efter buffémiddagen som dessert den alldeles "nyuppfunna" Gustaf Adolfsbakelsen.
På Livrustkammaren kan man beskåda den uniform Gustaf II Adolf bar den 6 november 1632, när han stupade vid Lützen. Även hans häst Streiff står uppstoppad i all sin glans.
Mera sång av "Man tager vad man haver-kvartetten" fick middagsgästerna njuta av, både Haydn och Bellman med flera 1700-talskompositörer. Levande ljus gjorde stämningen än mer förtätad, tills det var dags att bryta upp och vandra över Strömsbron till hotellet efter en mycket trevlig kväll med stor kulturell anknytning - 300 år tillbaka i tiden.
Skaldjursaladåb och "friserad"surkål på Cajsa Warg-buffén
Skaldjursaladåben och den "friserade" surkålen var bara ett par av de rätter som serverades på Restaurang Myntet på Slottsbacken i Stockholm, när Cajsa Wargs minne högtidlighölls för några dagar sedan, 300 år efter hennes födelse. Hon har blivit en av de verkliga "kändisarna" inom den kulinariska världen, och det är roligt att hågkomsten av hennes livsgärning och framförallt hennes recept upprätthålles, för hennes goda mat står sig "med den äran" än i dag.
Den alldeles "nyuppfunna" Gustaf Adolfsbakelsen, kvällen till ära försedd med förkläde av choklad, för att glädja Gastronomiska Akademiens Vänner.
Foto: Fotograf saknas!
Så jobbar vi med nyheter