Historiebok för kakälskare

Författarna Dick Harrisson och Eva Helen Ulvros är själva mycket förtjusta i bakverk av alla sorter, det framgår tydligt i bokens texter. Men de ger också läsaren en utomordentlig historik från antiken till den nyare tiden om genombrotten för bakverk, kafékultur och mycket annat intressant.
Inledningsvis ställer Dick Harrisson frågan, om man åt kakor vid kejserliga orgier. Vi får veta, att Harrisson nyligen besökt ett av de mest skandalomsusade ruinkomplexen i västvärlden, Domus Aurea, Neros gyllene hus, resterna efter det palats som byggdes på order av Nero, romersk kejsare från 54 till 68 e.Kr., som nu har återöppnats för allmänheten. Det var just här, som "Den lastbare" framlevde sina sista lyxigt vidlyftiga år vid makten. Vi citerar Harrisson: "Det var här hans lösa hull blev ännu lösare, hans fläskiga valkar ännu fläskigare, hans vinfeta strupe ännu törstigare och slappare, hans ondsinta lust efter mörkrets gärningar ännu mer bestialisk. Det var här han planerade mord, frossade, söp?." Nu stannar vi där och fortsätter med annat, som är mer upplyftande att läsa. Man kan emellertid säga, att boken har en otrolig bredd och lär oss mycket om forna dagars frossande och om bakverkens historiska mysterium.
Antikens folk gillade sötsaker de också, och Dick Harrisson har plockat fram något som kallades "itria", och receptet berättar att man enkelt nog kokar sesamfrön och honung till ett lagom kulprov. Fukta händerna med kallt vatten och rulla bollar som förvaras i knäckformar.

Status att använda socker
Socker är ett senare tiders påfund, varför honung var en bärande ingrediens långt fram i tiden. Det dröjde till 1600-talets europeiska koloniala expansion, innan sockret blev en konsumtionsvara. Redan under 600-700-talen hade dock sockerrören nått Medelhavsländerna, men denna sötning var mycket dyr. Första gången socker kan påvisas ha använts i Sverige, var just vid en prestigefylld tillställning, nämligen Birger Perssons begravning år 1327 (riddare, riksråd och far till Heliga Birgitta)
Under medeltidens gång introducerades kryddorna efterhand i och med sjöfarten över Indiska oceanen till Medelhavets kuster. Nu fick vi muskot, kryddnejlika, kanel och flera andra kryddor, men priserna var höga. Medeltiden blev alltså en synnerligen smakrik epok.

Pajer
De här bakverken är gamla företeelser, och under medeltiden hörde de till "sötsakerna". I ett par sentida handskrifter återfinner man receptet på "Paj med saffranskräm" och detta recept är i boken avbildat som en riktig läckerhet.
Fortsättningsvis berättar Dick Harrisson om "den nya tidens" användande av kaffe, kakao och andra nyheter. Christoffer Columbus gjorde bekantskap med kakaoväxten på sin fjärde resa till nuvarande Nicaragua år 1503 och blev förtjust i kakaodrycken och tog med sig kakaobönor hem, där han lät tillreda en dryck med tillsats av honung, men det skulle dröja ända till 1700-talets mitt, innan det började drickas kakao i våra svenska hem.

Kaffe och kakor
Kaffebusken lär ha upptäckts allra först i Etiopiens provins Kaffa, därav namnet. Turkarna förde kaffet till Venedig, där man började dricka det i mitten av 1600-talet. I slutet av detta århundrade fanns i Venedig 42 kaffehus och sockerbagarna hade goda dagar, för nu började man njuta av denna ädla dryck tillsammans med olika bakverk.
Karl XII kom i kontakt med kaffet när han var i Bender och både han och många i hans här blev förtjusta i drycken. Kungen tog med sig sin turkiske kaffekokare till Lund, där han bodde 1716, och kaffet hade kommit till Sverige för att stanna.

De läckra bakverken
När man väl läst igenom de första kapitlen i boken, kommer man till den verkligt "förföriska" avdelningen med tårtor, bakelser, frityrkokta bakverk, och svenska klassiker. Cajsa Warg har fått stort utrymme, men så är hon också specialisten i 1700-talets matlagning och bakning. Flera av hennes recept har medtagits i boken.
Napoleonbakelsen kan göra vem som helst matt och salig redan vid anblicken. Den gjorde entré i mitten av 1800-talet och "uppfanns" av sockerbagaren Carl-Bertil Widell, som hävdade, att "napoleonbakelserna känns som smycken i munnen" och "är julafton för magen". Karl XV:s maka drottning Lovisa hade napoleonbakelsen som sitt favoritbakverk, berättas det.
Hos de berömda flickorna Lundgren på Skäret, någon mil utanför Höganäs i Skåne, kan man bland andra goda, hembakta kakor, även bli serverad en riktig napoleonbakelse. Vi känner till att vår nuvarande kungs farfar Gustav VI Adolf ofta besökte den här kaffestugan.
Från croissanter, klenäter, struvor, munkar, pepparkakor och fram till våra äkta smålandskringlor kan man sedan frossa sig fram i läsningen i denna härliga bok, som berättar så mycket kulturhistoria inom bakverkens område.