Egentligen är det enda som gör Infinite Mass uthärdliga deras naiva charm, och självdistans. Ta bara förstasingeln "No 1 Swartskalle": kass melodi och ett härsket (fast effektivt) rockriff. Men vilken idé! Bara titeln gör ju låten fullständigt hopplös på utländska marknader, men låten fungerar just därför som ett tjusigt självdistansierat manifest för gruppen.
Till "1991" har Amir Chamdin och hans vänner samlat ihop ett gäng rockmusiker för att markera att Infinite Mass numera handlar om rock, men hur mycket de än försöker förblir deras musik något helt eget som kanske inte är bäst, men åtminstone mysigt för stunden.
Varken hiphop eller rock
Tvistefrågan kring Infinite Mass är huruvida gruppen, som givetvis bildades 1991, numera ägnar sig åt hiphop eller rock. Mitt svar är enkelt: De är för dåliga rappare för att bli "hiphop", och gör för dåliga melodier för att bli "rock".
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Fakta
HIPHOP/ROCK
Infinite Mass: "1991"
(Warner)