Men här är den och den håller förvånansvärt bra. Texterna är svarta och musiken stundtals desperat, men det rockar bra.
Libertines blandar högoktaniga rocklåtar med vassa gitarrer och vackert spröda låtar, där "What Katie did" är en riktig pärla. Men det är förstås de tuffa rockspåren som dominerar och som gör den här plattan riktigt spännande.
Det tar visserligen en stund för låtar som "Can?t stand me now", "Campaign of hate" och "What became of the likely lads" att sätta sig, men de växer för varje lyssning.
Det är möjligt att det här är det sista vi hör från The Libertines. I så fall slutar de med ett riktigt utropstecken.
Stordåd av ett band i gungning
Redan när det stod klart att Mick Jones från Clash skulle producera debuten "Up the bracket" började man ana att The Libertines var något alldeles extra. Och debutplattan motsvarade också förväntningarna. Sedan dess har bandets karriär dock mest varit kantad av droger och interna stridigheter och det var länge högst osäkert om det skulle bli någon andra platta från Libertines.
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Fakta
ROCK
The Libertines:
"The Libertines"
(Rough Trade/Border)