I centrum befinner sig nästan hela tiden Richards djupa, whiskeydruckna röst, ofta understödd av en akustisk gitarr som stundtals fylls ut av ett sprött piano eller en melankolisk cello. Framförallt på skivans första del visar Buckner att det går att skapa stor musik med minimalistiska medel, exempelvis är "Invitations" och den dynamiska "Charmers" strålande.
Mot slutet förlorar jänkaren lite av sitt fängslande grepp och jag önskar att han, åtminstone stundtals, kunde uppge sitt sammanbitna, gravallvarliga uttryck och variera sig lite mer. Framförallt saknas det tempo. På det stora hela taget är dock detta en behaglig skiva som lämpar sig ytterst väl för mörka novemberkvällar.
Stillsamt och vackert
Efter en stark albumsvit på 2000-talet och ett flertal spelningar i Sverige har ryktet om amerikanen Richard Buckner och dennes nedstämda, countryinfluerade alternativrock spridit sig. På "Dents and Shells", hans sjätte skiva, fortsätter Buckner den inslagna vägen med stillsamma och vackra sånger.
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Fakta
Singer/ Songwriter
Richard Buckner
"Dents and Shells"
(Fargo/Border)
AV HANS PETERSON