Som något av en veteran har han nu tänkt över saker och letat ny inspiration, bland annat i svensk trubadurtradition. På samma sätt som Timbuktu blev Sveriges färgstarkaste postproggare och Organism XII gör låtar i valstakt har även Petter gått tillbaka till det svenska, något som jag inte har något emot.
Det måste medges att han inte är någon ordens mästare. Låtar som singeln "Fredrik Snortare och Cecilia Synd" vinner nog mer på titeln och kompet än på någon textmässig excellens. Men det är liksom där man vill ha Petter. Han skriver rakt, enkelt och lite stöddigt (men stundtals med för mycket divalater) och han har inte ens försökt omdana sitt grundläggande sound.
Hans gamla "ingen rockar som DU"-refräng på "Rockar Hårt Nu" från förrförra skivan går dock inte hem lika klockrent år 2004 som det gjorde under de stora svenska hiphopåren kring år 2000.
Petter tar det tillbaka
"Hiphoppare debuterar aldrig, de kommer bara tillbaka", lyder ett gammalt djungelordspråk. Petter har omgivits av en kompakt tystnad sedan det lite misslyckade försöket att följa upp 1999 års makalösa storsäljare "Bananrepubliken".
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Fakta
HIPHOP
Petter: "Ronin"
(BMG)