I övrigt spelar de en bredbent, anspråksfull stadiumrock med klingande gitarrer och Keyboards, som varken är särskilt kraftfull eller minnesvärd. Det hörs att de har stora ambitioner med debutalbumet, men de når helt enkelt inte fram, mycket beroende på en överbelamrad produktion och för svagt material. Dessutom skulle det nog vara hälsosamt om de distanserade sig lite från sina förebilder: Poets of the Fall är i långa stunder bara en urvattnad kopia av ovannämnda band. En låt är dock värd att nämna och det är "Shallow" vars gitarrer hypnotiserar lika bra som The Edges gjorde vid tiden för "The Jousha Tree".
Når inte fram
Poets of Life kommer ifrån den gröna ön Irland och "Signs of Life" är deras debut. De har inspirerats av band som Rem, U2 och Live. Ja, bandets sångare gör sitt bästa för att låta som Michael Stipe, men får bara undantagsvis till det darrande nerv som utmärker Rem- sångarens röst.
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Fakta
ROCK
Poets of the Fall
"Signs of Life"
(Playground)