Kliniskt och slickat, men..!

Redan omslaget där numera gråhårige Ramazzotti står i vattenbrynet med bar överkropp och spelar på sin latino-look får mig att må ganska illa. Men jag tar bort den bilden och väljer att koncentrera mig på det väsentliga: musiken. Finns det någon kvalité som försvarar de där miljontals sålda skivorna? Nja, Ramazzottis pop är verkligen studioklinisk, allt låter väldigt uttänkt och produktionen är verkligen slickad. Men han sjunger med bra inlevelse och känsla i rösten och det ljuva italienska klimatet går igen i Ramazottis musik. För den som drömmer om att sitta på en uteservering i Italien, som motvikt till en svensk grådassig november, så fungerar han trots allt ganska hyfsat.