Jag minns min första kontakt med bandet. Jag var mer intresserad av hur skivomslaget såg ut och loggon var astuff. Första bokstaven i Saxon var två yxor som sitter samman och bildar ett stilfullt s. Det var först några år senare man lärde sig att uppskatta musiken. "Strong Arm of the Law" och "The Band Played on" var två favoriter. Det var faktiskt ett tag sedan jag hörde Saxon och det har hänt en hel del sedan starten. Musiken är mer åt powermetal hållet än åt "new wave of British heavy metal" och en aning tyngre. Till plattan Lionheart har trummisen från Stratovarius anslutit sig och det ska visst gett ny energi åt konstellationen. Nya skivan Lionheart är en frisk fläkt så här till hösten. Jag tycker dock att Saxon tappat sin position i hårdrockslandet. Istället för att vara ett ledande band har de blivit tillbakalutande och lever på gamla meriter. Lionheart är som jag tidigare nämnt en hyfsad platta, men jag tycker att de skulle ha experimenterat lite mer, istället för att göra covers på sig själva.
Hyfsad platta från Saxon
Iron Maiden, Motörhead, Judas Priest och Saxon var några av banden som under 80-talet namngav den så kallade "new wave of British heavy metal" genren. Saxon var ett ganska aktat namn och rönte stora framgångar världen över och redan efter andra albumet "Wheels of Steel" blev de stora rockstjärnor.
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Fakta
HÅRDROCK
Saxon
"Lionheart"
(SPV/Playground)