Deras ungdomliga valspråk "Rap life" genomsyrade hela deras väsen, och helt i sin ordning gjorde de många dansgolv och bilstereos osäkra med solklara hitar som "Mina Hundar" och "Första Femman".
Två år har gått sedan dess och Fattaru har tveklöst utvecklats. Nya skivans titel "Jordnära" talar sitt tydliga språk, då de barnsligt vänstervridna texterna från debuten har förvandlats till vardagsrealistiska reflektioner kring demokratin, karriären och hur media förstör barns uppväxt (en av plattans höjdpunkter). "Rap life" har blivit till "mys på det" och i det betydligt lugnare tempot hör man nästan rakt igenom vad de rappar (vilket inte var en självklarhet på första skivan)!
Själv saknar jag det bett och den karakteristiska "bounce"-rap som gjorde "Fatta Eld" till en svensk hiphopklassiker. Samtidigt välkomnar jag de mer genomtänkta texterna, även om få låtar ger ett bestående intryck.
Det Fattaru har presterat är en helt okej skiva med sina ljusa stunder (de är ena riktiga underhållare), men en besvikelse om man gillade de nämnda låtarna från första skivan och tilltalades av gruppens mer humoristiska sida.
Fattaru växer upp
Kring en enorm hype och ett antal nervigt vitala spelningar (Rap-SM: Svenska Öppna, Hultsfred med flera) kom år 2001 Fattarus debutalbum "Fatta Eld" som en frisk fläkt i den svenska hiphopvärlden. Dessa rappande snorungar var snabbare, roligare, mer direkta och inte minst yngre (knappt myndiga) än de flesta andra svenska rappare.
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Fakta
HIPHOP
Fattaru:
"Jordnära"
(Redline)