Bredbent gubbrock

Det här har jag hört förr tänker jag och skyndar vidare till nästa spår. Det visar sig att resten av skivan följer ungefär samma tema. Jänkaren John Coinman varvar stelbent americana med tråkig FM-rock.
Han förmår inte väcka mitt intresse på allvar, dels för att låtmaterialet inte är särskilt kraftfullt men också på grund av att jag får känslan av att Coinman inte lägger ned hela sin själ, han gör ett habilt hantverk rent tekniskt, men mer är det inte. Enskilda låtar är dock hörvärda, den poppiga "Superman" låter som en gubbigare variant av utmärkte Josh Rouse, och "The Hero" är en sublim och känslig sång där Coinman lyckas komma riktigt nära. Men faktum kvarstår, det är långt mellan ljusglimtarna. Alltför långt.