Äventyr i fabrikslandskap

Joy Division, Gang Of Four och tidiga Nirvana är vad jag främst ser framför mig när jag hör A-Frames? "Black Forest".

Skivrecensioner2005-03-12 05:15
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

En kompromisslös bas driver mörka, fabriksmonotona låtar, ackompanjerade av texter om mörker, elände och smuts. Som titeln antyder (tja, kanske inte "Forest"-biten, när jag tänker efter) har detta Seattle-baserade artpunk-band verkligen krupit ner i den mörkaste storstadssoten och bjuder på ett album med rejäl svärta. Till skillnad mot många andra band i samma genre verkar de dock inte ha något emot att skriva en och annan minnesvärd låt.
A-Frames kan tyckas lite läskiga, men efter några genomlyssningar av deras nya skiva mjuknar de, och det är nästan att jag börjar gilla dem på samma sätt som jag gillar Franz Ferdinand. Det är liksom svårt att höra om exempelvis det malande "television, microwave"-mantrat på "Quantum Mechanic" är seriöst menat eller inte. Alldeles klockrent låter det hur som helst.
"Black Forest" är ingen magnifik skiva. Men om någon undrar var vintermörkret tagit vägen nu när det börjar ljusna om kvällarna, kan detta vara svaret.

Fakta

PUNK/ROCK
A-Frames:
"Black Forest"
(Sub Pop)

Läs mer om