"Vakna upp Carl Bildt / Hur många liter blod har Lasermannen spillt?" är rader som säger mycket, och de målar tillsammans med en samplad Emil i Lönneberga upp en bild av nittiotalets Sverige, ett land som idag känns märkligt främmande.
De tidiga singlarna bär alla på samma sköna attityd gentemot 90-talets otäcka tendenser; Som när Dogge i "Fint Väder" berättar om hur han skjuter en aggressiv rasist - med en vattenpistol, och sedan springer därifrån med sin tjej. Klockrent!
Musikaliskt är det genomgående den ständige gästen Daddy Boastin? som är den stora behållningen, tillsammans med Sallas och Chepes patenterade TLK-beats. Dogge har sanningen att säga alltid kommit undan med charm och avväpnande rättframhet, men är ibland en rent usel rappare. De är inte heller alltid konsekventa i sina budskap, speciellt inte på senare tid. Det är stundtals väldigt svårt att skilja på satir och ren gangsterromantik här. Men jag kan förlåta ganska mycket när jag hör "Blend Dom" - En av de tyngsta svenska hiphoplåtarna någonsin!
Ack du svunna nittiotal...
Trots alla gånger jag hört "Snubben" (Latin Kings våghalsiga debutsingel från 1994) är det först nu, med detta samlingsalbum med "Botkyrkas Finest" alla singlar, som jag inser låtens fulla potential som backspegel.
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Fakta
HIPHOP
The Latin Kings:
"Familia Royal"
(Virgin/Redline)