Barnfilm/Komedi
Titel: Tom och Jerry
Premiär: 28 maj på bio
I rollerna: Chloë Grace Moretz, Michael Peña, Patsy Ferran
Regi: Tim Story
Speltid: 101 min
Betyg: 1
Visst är det bra med återvinning, men idisslandet av urlakade varumärken från förr kan ibland gränsa till publikförakt. (Alla som har längtat efter att se Tom och Jerry instagramma från en drönare räcker upp en hand.) Bortsett från samtidsmarkörerna är denna omstart sprungen ur det 1940-tal som skapade figurerna.
Filmens handling, i vilken den unga tjejen Kayla (Chloë Grace Moretz) försöker göra karriär på ett lyxhotell, äter tid från titelfigurernas galna upptåg. Genomlidandet av denna påminner om de mer "seriösa" delarna i en Bröderna Marx-film, fast med desto magrare belöning som påföljd. Med löften om slapstick och ohämmad anarki känns filmens kristna moralkakor dessutom extra svårtuggade. Det känns väldigt amerikanskt att filmen inte vågar visa hundbajs – men däremot misshandel medelst yxor och strykjärn.
Att regissören Tim Story försöker tillfoga lite "swag" med ett hiphop-soundtrack fungerar självklart kontraproduktivt. Få saker är pinsammare än när antikverade seriefigurer försöker vara hippa. I ansträngningen att vara alla till lags slår filmen knut på sig själv. Slutresultatet gör nog ingen glad. Möjligtvis att staden New York är nöjda med den som reklamfilm betraktad. Filmens enda favör är blandningen av tecknat och otecknat, vilken dock delas av många andra filmer – betydlig mer uthärdliga.