Mörk russebussresa i nÀtterrorns helvete

Den nya norska tv-serien "Delete me" Àr en tragisk men nyttig skildring av att vara tonÄring i den digitala eran.

Marion och Marit (Thea Sofie Loch NÊs och Amalia Holm) drömmer om att bli konstsimmare. Men nÀr en intim video frÄn en fest sprids pÄ nÀtet faller livet i bitar.

Marion och Marit (Thea Sofie Loch NÊs och Amalia Holm) drömmer om att bli konstsimmare. Men nÀr en intim video frÄn en fest sprids pÄ nÀtet faller livet i bitar.

Foto: © 2021 Nordic Entertainment Group

Recension2021-03-05 06:55
Det hĂ€r Ă€r en recension. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Drama

Titel: Delete me

PremiĂ€r: 7 mars pĂ„ Viaplay

I rollerna: Amalia Holm, Thea Sofie Loch NĂŠs, Happy Jankell

Regi: Marie Kristiansen

Antal avsnitt: 7 

Betyg: 4

Det Ă€r rysligt obehagligt och onekligen vĂ€ldigt smart att basera en ungdomsserie pĂ„ nĂ„got sĂ„ Ă„ngestframkallande som Norges omĂ€ttliga finansiella tillgĂ„ngar, konstsim och online-utpressning. Med dessa tre ingredienser blir det extrema i att vara tonĂ„ring Ă„r 2021 – vilket redan implicerar ett totalt inre kaos – nĂ€stan outhĂ€rdligt skrĂ€mmande.

TonĂ„ringarna Marit och Marion (Amalia Holm och Thea Sofie Loch NĂŠss) Ă€r bĂ€sta vĂ€nner och delar russebussrus, skolvardag och konstsim, med det gemensamma mĂ„let att efter studenten bli scoutade av Miami Synchronized Swim Club. Det rĂ„der ingen brist pĂ„ sjĂ€lvförtroende men livet kommer emellan vĂ€nnerna och drömmen, och i en digital era kostar misstag som att bli kĂ€r i fel "gutt" sĂ„ mycket mer Ă€n att bli utpekad i skolkorridoren nĂ„gra dagar.

Det gripande och trovĂ€rdiga manuset till "Delete me" Ă€r likt sitt norska seriesyskon "Skam" (2015–2017) baserat pĂ„ otaliga intervjuer med ungdomar vars upplevelser liknar huvudpersonernas. SĂ„som att en intim video inspelad pĂ„ en urspĂ„rad fest sprids olovligt vind för vĂ„g, hamnar pĂ„ porrsajter över hela vĂ€rlden, blir omöjlig att ta bort, orsakar oĂ€ndliga trakasserier och förstör offrens liv och framtid pĂ„ en helt ny nivĂ„.

BerĂ€ttarmĂ€ssigt Ă€r Marie Kristiansens skapelse ett slags tonĂ„rsserievariant av Christopher Nolans baklĂ€ngesteknik. Förutom att vara rafflande lyckas serien ocksĂ„ med att Ă„terge ett ungt psykes tankegĂ„ngar utan att trilla i moraliserandets fallgropar. Att Marits och Marions kriser dessutom skildras med hjĂ€lp av skakiga mobil- och kroppskameror gör att den vĂ€lbekanta kĂ€nslan av ensamhet och utsatthet, som aldrig Ă€r sĂ„ stor som nĂ€r man Ă€r 18 Ă„r, kryper alldeles inpĂ„ skinnet.

"Delete me" framstĂ„r efter sju nerviga avsnitt som en vĂ€ldigt nyttig, men stundtals vĂ€l mörk, "videregĂ„ende skolekurs" i mekanismerna bakom tonĂ„ringars övergrepp pĂ„ nĂ€tet. Seriens alltför mörka mörker Ă€r vuxenvĂ€rldens fullstĂ€ndiga svek. Förblindade av grupptryck, statussjuka och drogen MDMA upplever ungdomarna den som okunnig, frĂ„nvarande och oförstĂ„ende, och det hade behövts en gnutta ljus. Att den enda som erbjuder vettig hjĂ€lp Ă€r den sjĂ€lv vĂ€ldigt utsatta unga hacktivisten Fanny (Happy Jankell), lĂ€mnar en alltför tragisk eftersmak.