Thorleif Torstensson, en av dansbandens absolut största stjĂ€rnor och profiler, gick under söndagen bort i sviterna av covid-19. Han skrev historia med sitt Thorleifs, spelade upp till dans över hela landet i över sex decennier och kramade om mĂ„nga hjĂ€rtan med klassikern âGrĂ„t inga tĂ„rarâ.
Nöjes- och evenemangsprofilen Johan Bergerfalk, som numera jobbar pÄ eventbyrÄn Happy, frÄn Norrköping var en del av framgÄngsresan under elva Är (1993-2004). Han spelade keyboard och dragspel pÄ över 1000 spelningar och blev med Ären god vÀn med Thorleif Torstensson.
â Vi delade alltid rum pĂ„ vĂ„ra turnĂ©er och kunde sitta lĂ„ngt in pĂ„ nĂ€tterna och prata om nya projekt, orkestern och lĂ„tar. Det var mĂ„nga hĂ€rliga samtal. Det hĂ€r Ă€r en tragisk och sorglig dag. Det har plingat i min telefon hela natten. Han berörde sĂ„ mĂ„nga, sĂ€ger han.
â Jag försöker, en dag som denna, fokusera pĂ„ allt det ljusa och det roliga vi upplevde tillsammans.
Johan Bergerfalk, som tidigare spelade i DancemÀn och Towe Widebergs, skulle egentligen lÀgga av, nÀr telefonen ringde 1993.
â Jag hade Ă„ret före hoppat in under en kvĂ€ll pĂ„ en FinlandsbĂ„t och spelat nĂ„gra lĂ„tar, nĂ€r Bert MĂ„nsson ringde och frĂ„gade om jag ville ersĂ€tta honom i bandet. Det ena gav det andra. Jag har aldrig Ă„ngrat det.
Det blev elva hÀndelserika Är med stora danskvÀllar, tv- och radiointervjuer, Bingolotto, Café Norrköping, succén tillsammans med gruppen Just D i "Tre gringos" och en historisk jubileumskvÀll pÄ Strand i Borgholm 1995.
â Det var 20-Ă„rsjubileum för "GrĂ„t inga tĂ„rar", som Ă€r lite av gruppens signum. Just vemodet, inte hjĂ€rta och smĂ€rta, i den lĂ„ten berör sĂ„ mĂ„nga. Den var alltid med oss. Vi kunde spela den flera gĂ„nger pĂ„ en kvĂ€ll. SĂ„ mycket betydde den. Det Ă€r klart man tĂ€nker lite extra pĂ„ den idag.
Johan och Thorleif delade ocksÄ intresset för grillning.
â Vi hade med oss tvĂ„ grillar i bussen pĂ„ vĂ„ra turnĂ©er. Han bjöd alltid in folk, som varit pĂ„ dansen, och skapade en lĂ€gereldskĂ€nsla runt grillarna mitt i natten. Thorleifs var lĂ„ngt mer Ă€n bara en orkester. Det Ă€r inte för inte fansen kallade sig för Kompisklubben.
â "Tolle" var noga med att ta sig tid för alla. Det spelade ingen roll om klockan var fyra eller fem pĂ„ morgonen. Han var Thorleifs dygnet runt. Han var, med rĂ€tta, sĂ„ stolt över det han gjorde, sĂ€ger Johan Bergerfalk.