Nobelpriset till Annie Ernaux: "Nej! Verkligen?"

Annie Ernaux tilldelas årets Nobelpris i litteratur. Den franska författaren fick beskedet av TT: — Nej! Verkligen? Jag är väldigt förvånad, är du säker på att jag har fått det?

Annie Ernaux utanför hemmet i Cergy-Pontoise nära Paris efter att hon fått veta att hon tilldelas Nobelpriset i litteratur.

Foto: Michel Euler/AP/TT

Nobel2022-10-06 05:00

Elin Swedenmark/TT, Viktor Andersson/TT, Mikael Forsell/TT, Ann Edliden/TT

Svenska Akademiens ständige sekreterare Mats Malm steg vid slaget klockan 13 ut i Börshuset i Stockholm och tillkännagav pristagarens namn – Annie Ernaux.

Men det visste inte årets Nobelpristagare om. Hon fick beskedet av TT:s reporter.

— Jag arbetade i morse och telefonen har ringt hela tiden men jag har inte svarat, säger hon och lägger till:

— Jag hör att det ringer hela tiden nu.

Kommer till Sverige?

En smått chockad Annie Ernaux vet ännu inte vad hon ska göra med pengarna eller om hon planerar att ta emot priset på plats i Sverige.

— Jag vet inte, jag har svårt att tro på det här fortfarande.

TT: Du sade förra året i en intervju med TT att du inte tycker att du förtjänar det litterära erkännandet som du har fått. Hur känns det nu?

— Jag måste konfrontera det nu, och skriva något om det kvinnliga och sociala perspektivet.

Annie Ernaux har svårt att välja vilka böcker som säger mest om hennes litterära universum, men de böcker som ligger närmast hennes hjärta är ändå ”Åren” och ”En flickas memoarer”.

— Där finns ett historiskt perspektiv, som både är intimt och universellt, och det handlar om den manliga dominans som präglade världen då och som fortfarande finns där, säger Annie Ernaux.

Ernaux har hyllats som pionjär för sitt sätt att smälta samman historia, sociologi och självbiografi — men när hon ska berätta om hur det började avbryter hon sig:

— Jag kan nog inte prata vidare. Det slutar inte ringa här, jag måste nog ringa min redaktör om det är okej? Tack!

82-åriga Annie Ernaux får priset "för det mod och den kliniska skärpa varmed hon avtäcker det personliga minnets rötter, främlingskap och kollektiva ramar", som det heter i motiveringen från Svenska Akademien.

Annie Ernaux föddes 1940 och debuterade som författare 1974. Hon är den första franska kvinnliga författare att tilldelas Nobelpriset – att jämföra med 14 manliga franska författare som fått samma ära.

– Det var först med sin fjärde bok, ”La place”, 1983 som hon fick sitt litterära genombrott, säger akademiledamoten Anders Olsson på en pressträff efter tillkännagivandet.

Sanningssökande

Boken, som har titeln "Min far" på svenska, är en kortroman om en dotter vars relation till hennes far förändras när hon gör en klassresa.

Annie Ernaux har varit en aktuell författare i många år, konstaterar Anders Olsson.

– Vi har haft väldigt intensiva diskussioner om henne. Hon har varit aktuell genom sina böcker under många år. Det är inte konstigt, det är ett författarskap som lästs mycket, inte bara i Sverige, säger han till TT.

"Min far" bygger på Ernauxs egna erfarenheter och hon har lyfts fram som en företrädare för så kallad autofiktion, men det är ingenting som Akademien vill lyfta fram.

– Jag skulle säga så här, hon har själv tagit avstånd från begreppet fiktion. Det skulle bryta mot hennes egna intentioner som författare. Hon säger på ett ställe att hon vill riva sönder fiktionens slöjor genom sitt sätt att skriva. Hon arbetar mer, som hon säger, som en etnolog, säger Anders Olsson.

Fakta: Så utses Nobelpristagaren i litteratur

Valet av Nobelpristagare görs enligt en stående arbetsordning. I januari ställer en tjänsteman samman de giltiga nomineringar som kommit in, vanligtvis cirka 200 namn.

Svenska Akademien ska också inhämta rapporter från svenska eller internationella experter på språkområden utanför Akademiens egen kompetens, såsom de afrikanska länderna, de spanskspråkiga, det arabiska och persiska språkområdet liksom det östasiatiska, slaviska och indiska. Experterna kan också vara akademiledamöter som inte ingår i Nobelkommittén.

Nobelkommittén ska därefter gå igenom den "långa listan" och eventuellt skjuta till ytterligare namn som man tycker saknas. Under våren ska kommittén, genom att ta in synpunkter både från övriga ledamöter i Akademien och från externa experter, koka ned namnen till den "halvlånga listan", med cirka 20–25 namn till april. Dessa ska sedan reduceras till den "korta listan" i maj. Där finns namnen som blir akademiledamöternas sommarläxa.

Fakta: De senaste årens Nobelpristagare

2022 Annie Ernaux, Frankrike.

2021 Abdulrazak Gurnah, Tanzania.

2020 Louise Glück, USA.

2019 Peter Handke, Österrike.

2018 Olga Tokarczuk, Polen.

2017 Kazuo Ishiguro, Storbritannien.

2016 Bob Dylan, USA.

2015 Svetlana Aleksijevitj, Vitryssland.

2014 Patrick Modiano, Frankrike.

2013 Alice Munro, Kanada.

Fakta: Fem verk av Annie Ernaux

"Åren”

”Åren" är en vindlande kollektiv berättelse om tiden mellan 1941 till 2006. Det handlar om Ernauxs uppväxt i arbetarklass i Normandie, men hon formulerar också ett slags kollektivt minne från efterkrigstidens Europa, i en samtidigt subjektiv och opersonlig stil. Hon berör bland annat den katolska prydhetens kollaps, abort och kvinnans frigörelse. ”Ett av fransk litteraturs stora mästerverk” ansåg den franske författaren Édouard Louis.

”Min far”

Här närmar sig Annie Ernaux sin fader — en outbildad och hårt arbetande man som hade svårt att uttrycka sina känslor. Det handlar om den skam han bar med sig från barndomens fattigdom. Pappa och dotter hade uppslitande bråk men han ville samtidigt att Annie Ernaux skulle få det bättre än han och var stolt över att hon kom att träda in i den värld som samtidigt såg ner på honom.

”Omständigheter”

23-år gammal blir Annie Ernaux gravid, och inser att det kommer att brännmärka hela hennes familj. Hon beslutar sig för att göra abort och boken handlar om det traumat. Ernaux tvingas att utföra den på egen hand, eftersom abort var olagligt då. Det gör också att hon hamnar på akuten, nära att dö. Boken har nyligen filmatiserats, och filmen tilldelades Guldlejonet i Venedig 2021. 60 år efter händelsen berättar Ernaux osentimentalt om ett ämne med brännande aktualitet.

"En flickas memoarer"

Ernaux återvänder till sommaren 1958 då hon var kolloledare i Normandie, äntligen fri och hemifrån, och upplever sitt första sexuella möte med en man. Akten är kort och brutal men beskrivs ändå inte som helt igenom obehaglig. Det är när hon förstår vilket rykte händelsen givit henne på kolonin som hon tappar självförtroendet. Samtidigt börjar hon också formulera sina erfarenheter. I någon mening började hennes författarskap där.

"Kvinnan"

När Annie Ernauxs mamma dör i Alzheimers sjukdom gör hon en tidsresa bakåt för att skildra den som modern var före demensen, oberoende av sin dotter. Men boken är också en uppgörelse med en mamma som uppfattade sin unga studiebegåvade dotter som en klassfiende. Liksom i boken om pappan, "Min far", sätter Ernaux ord på sina föräldrars liv.

Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!

Läs mer om