Jon Fosse körde bil på väg till sommarstugan vid Sognefjorden när han blev uppringd av Svenska Akademiens ständige sekreterare Mats Malm. Tanken var att hinna hem för att se själva tillkännagivandet på tv men det blev det lite si och så med det.
– Det blev lite svårt att höra dem, det var så många som ringde.
Några minuter senare låter han extremt glad och upprymd. Fosse säger att han varit storfavorit i så många år att han vant sig vid att vara just det – och även att inte få priset.
– Första gången jag blev nämnd som ett slags kandidat var för tio år sedan, jag var ganska högt upp på listorna, och efter det har det ju varit så varje år. På ett sätt har jag vant mig men jag trodde inte att jag skulle få det, så jag blev överraskad.
Viktigaste verket
Samtidigt tycker han att tidpunkten är den rätta. Med romansviten "Septologin", vars sista delar just har publicerats på svenska, har han fullbordat vad han beskriver som det kanske viktigaste verket både i sitt liv och författarskap. I samband med den norska publiceringen berättade han också att han ett tag har varit rädd för att inte leva tillräckligt länge för att hinna skriva klart det.
– Det var rätt tidpunkt att få det nu, det har blivit ett slags huvudverk i mitt liv och författarskap, så på så sätt var det en bra tid att få det.
För årets Nobelpristagare är skrivandet ett sätt att leva.
– Det är 40 år sedan jag debuterade och jag kommer att fortsätta att skriva, men jag kommer inte att konkurrera med mig själv. Jag kommer inte att skriva längre än “Septologin” – eller bättre. Jag hoppas att jag ska klara att skriva tillräckligt bra eftersom skrivandet är så viktigt för mig.
TT: Kommer du att kunna skriva efter Nobelpriset?
– Det kommer jag att kunna, skrivandet sitter så djupt i mig. Jag började som 12-åring, det är över 50 år sedan, det är själva livet, säger Jon Fosse och börjar skruva på sig eftersom en på förhand avtalad intervju med NRK närmar sig.
TT: Vet du vad du ska göra med prissumman?
– Nej, det har jag inte tänkt på, jag har överlevt så länge både som fattig och rik och som författare, så det ska nog gå utmärkt även detta.
Förste på nynorska
Jon Fosse är den förste norske författaren på 95 år att få Nobelpriset i litteratur, och den förste som skriver på nynorska. Han får priset på 11 miljoner kronor för sin "nyskapande dramatik och prosa som ger röst åt det osägbara", som motiveringen lyder.
Akademiledamoten Anders Olsson säger till TT att han började läsa Fosse för länge sedan. Främst utmärkande för Fosses författarskap är hans omutlighet, enligt Olsson:
– Den stränghet med vilken han går in i den mänskliga erfarenhetens djup. Det är ångest, det är obeslutsamhet, det är de stora frågorna om döden och var gränsen går mellan liv och död.
En självklarhet
Hittills har 17 av de totalt 120 litteraturpristagarna varit kvinnor, och hade priset i år gått till en kvinna hade det varit historiskt eftersom man aldrig utsett kvinnliga pristagare två år i följd.
TT: Har ni förberett er på reaktioner om att det är en europé och dessutom en man som får priset?
– Det tycker jag inte vi har behövt göra när det gäller verkligt stora författare. Då ska de vara självklara i sig själva. Vi försöker ta hänsyn till hela spektrumet av kandidater men i Jon Fosses namn, där finns en självklarhet utan att det behöver förklaras ytterligare, säger Anders Olsson.