Fjolårets Polarpris ställdes in på grund av pandemin. I år går det till en av punkens amerikanska föregångare, Iggy Pop, känd för sin avgrundsdjupa röst och sina energifyllda scenframträdanden, ofta med bar överkropp.
– Iggy Pop är ju en ikon. Man brukar kalla honom punkens gudfader och han har verkligen en urkraft som inte bara underhåller oss utan faktiskt drabbar oss, säger Alfons Karabuda, ordförande i Polar Music Prize Awards prisnämnd.
Men Iggy Pop är mer än en punkikon – 2009 förvånade han världen med att helt skamlöst släppa ett jazzinfluerat album på franska, "Préliminaires", den gången inspirerad av Michel Houellebecqs roman "Refug". Tre år senare kom coverskivan "Après" där Iggy Pop bland annat sjunger Edith Piaf, även det på en franska med oförglömlig amerikansk accent.
– Iggy Pop har aldrig stagnerat och när man följer hans utveckling och ser hur många han har influerat och påverkat musikaliskt så blir det ännu mer spännande. Han är en världskändis, men kommersiellt har han aldrig riktigt nått de stora framgångarna. Det har varit upp- och nedgångar, men många av nedgångarna har sedan omvärderats.
– Det var inte bara det att han inte tjänade så mycket pengar på skivorna han gjorde med The Stooges, de fick dåliga recensioner också och var riktiga floppar. Men nu skulle nog många säga att de var viktiga pusselbitar för rockmusiken och för den tidiga punkrocken. Vi värderar honom helt klart som en värdig Polarprisvinnare, säger Alfons Karabuda.
Våldsamma utspel
Den i dag 74-årige ikonen gjorde aldrig verklighet av den pensionering som han meddelande i samband med 2016 års album "Post pop depression". Den 10 juni är han inbokad för en konsert på Filadelfia i Stockholm, och nyligen samarbetade han med fjolårets vinnare i Eurovision Song Contest, italienska Måneskin, i en nyinspelad version av låten "I wanna be your slave".
Iggy Pop föddes som James Newell Osterberg i Muskegon, Michigan, och startade på 1960-talet bandet The Stooges som genom sitt våldsamma utspel på scenen och med bland annat albumet "Raw power" blev förebilder för punken. Efter det att Stooges splittrats första gången i början av 1970-talet reste Iggy Pop till England, inbjuden av David Bowie som uppmuntrade honom att fortsätta med musiken.
När Iggy Pop till slut lade in sig på sjukhus för att bli fri från sitt drogmissbruk ska David Bowie ha varit en av de trogna besökarna. Bowie blev viktig också för Iggy Pops fortsatta karriär. Båda flyttade till Berlin där de tillsammans skrev låtar till de två album som skulle bli Iggy Pops mest framgångsrika, "The idiot" och "Lust for life" som släpptes 1977. På "Lust for life" finns också Iggy Pops kanske största hitlåt "The passenger".
Kom på fötter
"David Bowies vänskap var ljuset i mitt liv", twittrade Iggy Pop efter Bowies död i cancer 2016. Även på 1980-talet hade Iggy Pop fått hjälp av Bowie som då spelade in egna versioner av låtarna "China girl" och "Tonight" som de skrivit tillsammans under tiden i Berlin. Royaltyinkomsterna hjälpte nu Iggy Pop att komma på fötter ekonomiskt.
1990 fick han stora framgångar med albumet "Brick by brick" där han sjöng hitlåten och duetten "Candy" tillsammans med Kate Pierson från det amerikanska rockbandet B-52's. Några år senare fick också Iggy Pops och David Bowies 1970-talslåt "Lust for life" en pånyttfödelse via den hyllade filmen "Trainspotting" om en heroinmissbrukare i Edinburgh som försöker bli ren.
Musikens Centre Pompidou
Årets Polarpris i den klassiska genren går till franska Ensemble Intercontemporain – en av världens mest framstående orkestrar för samtida musik. Ensemblen, som är baserad i Paris, består av 31 fast anställda solister och bildades 1976 av den franske dirigenten, tonsättaren och tidigare Polarpristagaren Pierre Boulez med stöd av den franska kulturministern.
Ensemblen har hela tiden haft som mål att vara ledande i utforskandet av den samtida musiken och kan beskrivas som musikens motsvarighet till det moderna konstmuseet Centre Pompidou som skapades ungefär samtidigt.
– Vi är glada, stolta och känner oss ärade, det är en bekräftelse på vad vi har skapat tillsammans under fler decennier, säger Matthias Pintscher, ensemblens musikaliska ledare, som sedan han fick beskedet om utnämningen redan varit i kontakt med de flesta av ensemblens medlemmar.
"Vi är pionjärer"
Ensemble Intercontemporain finansieras av franska staten och har i dag en repertoar på drygt 3 000 verk, från hela den modernistiska traditionen, från Schönberg och framåt till dagens generationer av samtida tonsättare. Ensemblen är också en flitig beställare av nya verk.
"Genom sitt fokus på kreativitet, innovation och hög kvalitet, samt stora engagemang i unga människors musicerande, har ensemblen fört hela musikvärlden framåt", skriver Polarprisets prisnämnd i sin motivering.
– Jag vet att det delas ut ett annat pris i Sverige till framstående forskare, och man kan säga vi är pionjärer och utforskare av den musikaliska och kulturella identiteten – både vad gäller kvalitet och mångfald, säger Matthias Pintscher.