Sedan 2016 har det varit gratis att se och uppleva 18 statliga museers basutställningar – men snart är det slut. Efter nyår måste besökare över 19 år köpa biljett igen sedan en ny borgerlig regeringen för andra gången skrotat fri entré-reformen.
På Naturhistoriska riksmuseet räknar man med att tappa de 200 000 besökare per år som tillkom efter 2016 då den fria entrén senast infördes. Kanske fler.
– Jag tror att vi går tillbaka till 500 000 besökare, men man vet inte. Ekonomin är kärvare rent generellt i samhället, mångas plånböcker har blivit tunnare med inflationen och höjda elpriser. Det finns många utgifter som konkurrerar och som är nödvändiga, det kan vara så att man blir tvungen att välja bort ett museibesök, säger överintendent Lisa Månsson.
120 till 150 kronor
Både där och på Statens historiska museer diskuterar man just nu en entréavgift på mellan 120 och 150 kronor. Därutöver ska Naturhistoriska ta ut särskilda utgifter för exempelvis den kreativa verkstaden Labbet. Även filmvisningarna i Cosmonova kostar – liksom tidigare – extra.
När den fria entrén försvinner går museet miste om cirka 11,9 miljoner kronor i anslag som nu ska tjänas in via entréavgifter. Inledningsvis anställs ingen personal, i stället blir det dagens publikvärdar som får sälja biljetter. Vid sidan av det rent praktiska och tekniska ska museet också satsa mer på marknadsföring.
Även Lars Lundberg, ekonomichef på Nationalmuseum, vittnar om en osäker framtid. Den rekordstora publiktillströmningen efter renoveringen följdes av nedgång under pandemin vilket gör att museet inte har något normalår att jämföra med. Men när den fria entrén togs bort förra gången, 2007, försvann 30 procent av besökarna.
För 2022 pekar prognosen på sammanlagt 425 000 besökare. Nästa år kalkylerar man med 250 000 betalande.
– Vi vågar inte räkna med mer i vår budget. Det beror också på hur ekonomin utvecklar sig, hur man håller i plånboken.
Nationalmuseum laborerar med olika biljettmodeller och Lars Lundberg kan ännu inte säga något om prisnivån. Biljettintäkterna ska fylla hålet för de 18,6 miljoner kronor som kompenserade för den fria entrén till samlingarna och som regeringen nu dragit in.
Samma nivå (18,5 miljoner kronor) gäller för Statens historiska museer som ändå diskuterar att även efter den 1 januari ha en kväll i veckan – om möjligt en dag – med gratis entré, berättar överintendenten Magnus Hagberg.
– Inget är klart, men det är vår intention. Vårt viktigaste mål är att ge så många som möjligt tillgång till vår historia och vårt kulturarv.
Själva omställningskostnaden är den här gången inget problem som han ser det:
– Det som däremot kostade för oss var att införa fri entré. Vi var tvungna att bygga om i några entréer, vi behövde nya vaktstyrkor, och ny räkneapparatur för att mäta antalet besökare. Nu går vi mer tillbaka till att använda det som vi redan har.
Miljoninvesteringar
På Naturhistoriska riksmuseet behövs dock miljoninvesteringar för att till fullo klara biljettförsäljningen. Museibyggnaden invigdes 1916 och Lisa Månsson beskriver dagens biljetthall som otidsenlig och illa fungerande för 2020-talets museibesökare som köper biljetter hemma på nätet och bara vill scanna en QR-kod i stället för att köa.
– Ska vi göra en sådan investering vill man gärna veta att det är det här vi kör på sedan. En sådan här omställning tar flera år. I bästa fall kanske vi blir klara till nästa val, säger hon.
Och vad händer då vid en socialdemokratisk valseger 2026? Lawen Redar, kulturpolitisk talesperson för Socialdemokraterna har svårt att föreställa sig att partiet inte skulle vilja återinföra fri entré, en tredje gång:
"Det är en kulturpolitisk reform som tillgängliggör kulturarvet, bidrar till att sänka trösklar och stärker det vetenskapliga och kulturpolitiska samtalet i samhället. Vi är väldigt stolta över denna kulturpolitiska reform och kommer att ta strid för den", svarar hon i ett mejl.
