– Jag visste inte att jag skrev om det som skulle bli årets största kris, säger Giuliano da Empoli under ett samtal med företrädare för utrikesdepartementet i Sverige.
De senaste månaderna har han mött en rad europeiska politiker för att tala om kriget i Ukraina och Putins väg till makten – ibland med Rysslandskännare. Själv är han en italiensk-schweizisk essäförfattare, politisk rådgivare och journalist som har varit politisk sakkunnig för Italiens premiärminister Matteo Renzi. Hans romandebut från 2022 har översatts till 30 språk och sålt i 600 000 exemplar bara i Frankrike.
Boken handlar om Putins fiktive rådgivare Vadim Baranov – som har en förlaga i verklighetens Vladislav Surkov. Denne anses vara en av huvudarkitekterna bakom dagens ryska politiska system – som många underskattade, enligt Giuliano da Empoli.
– Den tyske rättsfilosofen Carl Schmitt sade ”vinnarens brist är att han inte är nyfiken på förloraren”. Det är en brist vi kan ha gjort oss skyldiga till i väst, säger Giuliano da Empoli, som har velat fördjupa sig i Surkovs perspektiv under flera år.
Styr vreden
Någon Rysslandsexpert är Empoli egentligen inte. Däremot har han grävt i det politiska spelet och vår tids propaganda i en bok vars franska titel lyder ungefär "Kaosets ingenjörer", där han kartlägger rådgivare till populistiska ledare.
– De har en formel: vrede plus algoritmer, det är lika med den nya propagandan, säger Giuliano da Empoli som förklarar att dessa rådgivare försöker utnyttja motsättningar.
– Det har gjorts systematiskt och effektivt av den ryska regimen, även när den blev mer och mer ineffektiv och alltmer liknade en maffiastat.
Själv har han varit fascinerad av Ryssland sedan barndomens möte med de litterära ryska klassikerna, och intresset fick nytt bränsle när hans arbete tog honom till huvudstaden för 15 år sedan.
– Jag blev väldigt tagen av Moskva. Det är en stad där man starkt känner av makten, med fossilen Kreml i centrum, omgiven av Stalins arkitektur. Det gjorde intryck på mig och jag blev lite rädd. Men det man är rädd för lockar en också, säger han.
Teori om Putin
Verklighetens Surkov har en bakgrund som avantgardistisk teaterregissör. Han älskar rapmusik och säger sig vara författare. Den person Giuliano da Empoli skildrar ligger nära förlagan men har också fått en fiktiv bakgrund.
– Bokens regler är enkla: alla historiska och politiska fakta är sanna. Jag gjorde research som om det vore sakprosa. Jag skrev fiktion för att jag ville komma närmare verkligheten, inte längre ifrån den. Jag ville ta mig in i huvudpersonens huvud, säger han och berättar om lyckan över att slippa "de tråkiga fotnötterna".
Bokens Baranov inkarnerar den "postmoderna teatern" med manipulation, sociala medier och propaganda, framhåller Empoli. Vissa tycker att han är för sympatiskt framställd, men Giuliano da Empoli tror att de flesta uppfattar hans cynism och brutalitet. Författaren lanserar också en teori om Putin: att hur mycket han än berikat sig är det inte girighet som motiverar ledaren, utan något annat.
– Kriget bekräftade det. Berlusconi skulle aldrig ha startat ett krig, för han ville njuta av sina rikedomar. Men Putin stängde nästan med nöje in oligarkerna i den bunker som Ryssland nu är.
Våldets logik
Romanen har dragit tillbaka Giuliano da Empoli in i den politiska värld han just lämnat – dess våldsamma sidor passade inte hans mer kontemplativa kynne. Nu bevittnar han hur även EU tvingas allt längre in i våldets logik.
Visserligen tycker han att USA och EU har begått stora fel i relationerna till Ryssland de senaste tre decennierna. Men det ursäktar inte invasionen, understryker han.
– I dag anklagar man européerna för att vara naiva men jag tycker det är vackert att man ville hantera konflikter genom ömsesidiga ekonomiska förbindelser och avtal. Nu har Putin introducerat våldets och den råa militärstyrkans kraft, säger Giuliano da Empoli, och lägger till att USA följer samma väg.
– Vi tvingas in där igen. Det blir svårt att möta utan att förlora vår själ.
