I boken ”Myror” gör illustratören Johan Brosow det enkelt för betraktaren att undersöka myror på nära håll.
Bilderboksskaparen agerar förstoringsglas, och insekternas små kroppar får kaxigt fylla hela uppslag. Att få komma så här nära en myra, studera dess spinkiga ben, de ofattbart minimala myrmidjorna (hur sitter insekten ihop egentligen?) och få titta in i en myrstack i genomskärning är oerhört lockande.
Pedagogiskt berättar Johan Brosow om småkrypen. På omslaget bär en lång rad myror bokstäverna i Johan Brosows namn. Det är en blinkning till barnprogramsklassiskern ”Fem myror är fler än fyra elefanter”.
Det kryllar också om försättsbladen till ”Myrornas rekordbok” från Förlaget. Små myror som går på led, står uppställda på rad, eller formerar sig i sicksack. Som betraktare kryper det lite i huden. I boken rabblas (som titeln redan avslöjat) myrornas rekord. De är ofattbart många (1 000 000 000 000 000 stycken), har funnits ohyggligt länge (miljontals år), har suveränt luktsinne (ökenmyran) och är superstarka (aztekmyrorna).
När den stora världen utanför tycks hotfull är det skönt att gräva ned sig i fakta om små myrors otroliga styrka och envetna arbetsmoral. Men trots alla roliga myrfakta som forskaren och författaren Katja Bargum samlat är det ändå Jenny Lucanders illustrationer som är mest intresseväckande.
I Jenny Lucanders kollage går ön Hokkaido i Japan – där världens största myrsamhälle finns – i mjukt grönorange. Visst blir man sugen på att följa med myrstigarna som leder in i skogen. På ett senare uppslag hamnar vi mitt i en strålande soluppgång. De mjuka färgtonerna förmedlar morgonstrålarnas värme. Det här är en bok som överlag skimrar av morgondaggens doft. Yrvaket hoppar författaren mellan olika fantastiska fakta, världen över. En översikt utan djup som små läsare förväntas nyfiket sluka.
Läsaren får till exempel veta att amerikanska forskaren Justin Schmidt testat att bli stungen av olika insekter, och på så sätt kommit fram till att pistolmyran har det värsta sticket. Det känns som att bli skjuten av en pistol.
Även i ”Myror” från Bonnier Carlsen nämns den läskiga pistolmyran från Sydamerika. Men jag vill hellre gå nära myrorna här hemma i våra egna skogar. Det är när bilderböckerna fungerar som förstoringsglas in till myrornas värld som de är som allra bäst.
Myror är naturnörden Johan Brosows bilderboksboksdebut. Hans engagemang för att väcka barns intresse för småkryp är uppenbart.
I boken möter vi myror i relation till mänskliga vanor. De är lite lika oss, konstaterar Brosow. De bor i samhällen som liknar städer, har jobb och tar hand om de små.
I "Myror" dras läsaren in i myrornas värld, tätt i närbild.
3 tips om djur
1. Jonas Gardells barnboksdebut ”Sagan om den lilla gråsparven” (Rabén & Sjögren) har ett tydligt budskap om solidaritet. De snorkiga småfåglarna släpper inte in gråsparven. Varje bild av Martin Jacobson är ett konstverk, men allra främst uppslaget med den burriga gråsparven i regnet.
2. I Sara Gimbergssons ”En hunddag” (Opal) vänder bilderboksskaparen på rollerna. Det är pojken som går i koppel och hunden som håller i.
3. ”En noshörning som husdjur” av Julia Groth (Bonnier Carlsen) är en söt bilderbok. Djurens mönster smyckar uppslagen.
