En glasdörr öppnar sig och leder besökarna in i ett dunkelt rum i sekelskiftesstil. Rummet visar sig vara en iscensättning av Nordiska museets grundare Artur Hazelius gamla arbetsrum. Det är här som barnens resa i utställningen "Tidsvalvet" tar sin början. Ett blått sken leder besökarna vidare in i utställningen, där de kan utforska hur deras vardag hade kunnat se ut om de varit barn i en annan tid.
– Vi vill att de ska ta med sig en upptäckarglädje, och känna att deras historia är spännande och viktig, ge dem perspektiv och förhoppningsvis få dem att vilja återvända, säger utställningsproducenten David Berner.
Bevara minnen
"Tidsvalvet" är en interaktiv upplevelse på olika plan. Den riktar sig till barn mellan 8 och 12 år och är tänkt att vara ett komplement till "Lekstugan" som är för yngre barn i förskoleåldern.
Besökarna kan klä ut sig i den magiska garderoben, lyssna på kassettband i ett färgstarkt 1980-talsrum, kolla in i ett medicinskåp från 1880-talet eller hjälpa några krigsdrabbade barn i en tågkupé på 1940-talet. Under besöket kan den som vill lösa ett uppdrag och bli en hjälte som räddar historiska barns minnen från att glömmas bort.
Alla berättelser är baserade på verkligheten, och utställningens besökare kan också dela med sig av sina egna minnen och scanna in dem i minnesmaskinen så att de kan bevaras i museets framtida samlingar.
– För mig som pedagog är det här med identifikation jätteviktigt. Man ska kunna känna hur ens liv hade sett ut i en annan tid, sätta sig in i en annan människas situation och reflektera kring det, säger Lena Bergqvist, som är museipedagog på Nordiska museet.
Den lekfulla scenografin med mängder av tidstypiska föremål från museets samlingar och arkiv är formgiven av Sara Wiklund, som bland annat varit produktionsdesigner för tv-serien "Ture Sventon" och julkalendern "Selmas saga". Och i det levande biblioteket, som det kallas, kan den som vågar ta del av spökhistorier från museets arkiv. Historierna har bearbetats av "LasseMaja"-författaren Martin Widmark och berättas av skådespelarna Ulla Skoog i form av en levande tavla, Cecilia Frode som korp och Christer Fant i egenskap av en byst.
Samisk inspiration
En annan del i Nordiska museets satsning är öppnandet av en del av museets bakgård för allmänheten – och den nya entrén på museets baksida. Målet är det ska bidra till att öppna upp en tidigare outnyttjad del av Djurgården och Nordiska museet.
– Det har länge funnits en efterfrågan från publiken om att få tillgång till den stängda bakgården. Genom att låta kvinnliga konstnärer från olika delar av Norden formge delar av bakgården och entrén så tillförs ett nordiskt, kvinnligt uttryck till både byggnaden och bakgården, säger museichefen Sanne Houby-Nielsen.
Museets nya entré i cortenstål, glas och ek är formgiven av den finska konstnären Outi Pieski, som har hämtat inspiration från föremål ur museets samiska samling. Den något trattformade portalens mönster skapar ett slags ljus- och skuggspel som varierar beroende på årstid, väder och tid på dygnet. Förlagan till portalen är en sydsamisk sked i älghorn och mönstret på staketet vid bakgårdens ingång har inspirerats av samiska knivar.
– Outi Pieski har ett rikt symbolspråk i sitt konstnärskap, och det här är en hyllning till vår stora samiska samling. Den bidrar också till en perspektivförflyttning där besökaren närmar sig samlingen från den norra delen, förklarar Vanessa Gandy, chef Museiupplevelse på Nordiska museet.
