Lars NorĂ©n död – sjuk i covid-19

Regissören och dramatikern Lars Norén har avlidit vid 76 Ärs Älder. Enligt hans förlÀggare pÄ Bonniers avled han i sviterna av covid-19.

Lars Norén vid uppsÀttningen av "Stilla liv" pÄ Elverket pÄ Dramaten 2017. Arkivbild.

Lars Norén vid uppsÀttningen av "Stilla liv" pÄ Elverket pÄ Dramaten 2017. Arkivbild.

Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Kultur och Nöje2021-01-26 15:35

Eva Bonnier, bokförlÀggare pÄ Albert Bonniers förlag, sÀger i en skriftlig kommentar att Lars Norén Àr "en av vÄr tids största".

"Lars Noréns betydelse som författare och dramatiker Àr nÀst intill omöjligt att formulera just nu i ett par meningar, men han var en av vÄr tids största. För mig personligen, som Lars Noréns förlÀggare, har vÄrt samarbete varit oerhört stimulerande under mÄnga Är", skriver hon.

Flyttade till SkÄne

Lars Norén föddes 1944 i Stockholm. Familjen flyttade till SkÄne nÀr han var sex Är gammal, eftersom pappan fÄtt arbete som kÀllarmÀstare pÄ ett hotell i Genarp. Lars Norén flyttade tillbaka till huvudstaden som 15-Äring. Tre Är senare blev han assistent Ät regissören Bengt Ekerot vid en uppsÀttning pÄ Dramaten.

– Min pappa var alkoholist och mamma hatade det hĂ€r samhĂ€llet. Mina förĂ€ldrar jobbade sĂ„ mycket och hade ingen kont­roll över mig. Jag var ett vilt och fritt barn och skapade mina egna vĂ€rldar pĂ„ vinden, den dĂ€r enorma vinden, har han sagt i en intervju med Dagens Nyheter 2014.

Han debuterade med diktsamlingen "Syrener, snö" 1963 och skrev under samma period sitt första pjÀsmanus. Ett par av hans mest uppmÀrksammade verk Àr "Natten Àr dagens mor" frÄn 1982 och fortsÀttningen "Kaos Àr granne med Gud". De handlar om en dysfunktionell familj som driver hotell i SkÄne under 1960-talet.

Uttrycket "Norénjul" har kommit att innebÀra en stökig jul dÀr familjemedlemmar rÄkar i luven pÄ varandra.

"Lars Norén tillhör den lilla skara författare som fÄtt ett begrepp uppkallat efter sig: 'Norénjul'. Det Àr, kan man sÀga, raka motsatsen till en 'Astrid Lindgren-jul'. Det Àr vÀldigt lÄngt ifrÄn barn med tindrande ögon som fÄr en egensnidad kÀlke av en snÀll bonndrÀng. Receptet pÄ en lyckad 'Norénjul' Àr: för mycket julsnaps, för mycket julöl och fler oförrÀtter Àn förrÀtter", skriver nöjesjournalisten Kalle Lind i en krönika.

I den första delen av "En dramatikers dagbok" framkommer det dock att Lars Norén sjÀlv bÄde Àlskade och firade julen.

NÄdde utanför Sverige

NorĂ©n blev en förgrundsgestalt för den moderna svenska teatern och mĂ„nga av hans pjĂ€ser sattes upp vid Dramaten. Han var konstnĂ€rlig ledare för Riksteatern 1999–2007 och vid Folkteatern i Göteborg 2009–2012. Hans pjĂ€ser nĂ„dde ofta utanför Sveriges grĂ€nser och spelades internationellt.

UppmÀrksammad blev "7:3", som sattes upp efter att tre interner pÄ Tidaholmsanstalten föreslagit via brev till Lars Norén att de skulle fÄ spela teater. TvÄ av dem var aktiva nazister och uttryckte i sina roller pÄ scenen antisemitiska Äsikter som författaren i pjÀsen argumenterade emot. SkÄdespelarna polisanmÀldes för hets mot folkgrupp. En av dem avvek under en permission, det hela kulminerade i ett bankrÄn i Kisa 1999 och att tvÄ polismÀn sköts ihjÀl i Malexander under den efterföljande flykten.

– "7:3" kommer för alltid att kasta en skugga över hans teatergĂ€rning och hans senare produktion fick inte samma genomgripande kulturella betydelse som 80- och 90-talens, sĂ€ger teaterkritikern Johan Hilton i Dagens Nyheter.

NĂ„dde stor publik

Lars Noréns boksvit "En dramatikers dagbok", baserades pÄ egna dagböcker och nÄdde en stor publik. FjÀrde delen utkom hösten 2020. Om första delen sade han i en TT-intervju 2008 att behovet av att ventilera alltid hade funnits, men att han till en början inte skrev dagbok med tanken att den skulle ges ut.

– Det var bara en möjlighet för mig att utveckla saker som jag inte fĂ„r plats med i mina pjĂ€ser.

Dagböckerna blev uppmÀrksammade pÄ grund av mÄnga och hÄrda omdömen om mÀnniskor Lars Norén trÀffat.

– Vad Ă€r det för mening med att skriva dagbok om man inte Ă€r uppriktig? Jag vet att jag fĂ€ller vĂ€ldigt hĂ„rda omdömen om en och annan men sedan grips jag ocksĂ„ av samvetsförebrĂ„elser. Jag tycker att jag varit alldeles för hĂ„rd och grov, sade han.

Norén gav Àven ut diktsamlingar, senast "Stoft" 2016. Prosaboken "EfterlÀmnat" utkom 2017.

Lars Norén har fÄtt en rad priser, bland andra Gerard Bonniers lyrikpris, De Nios Stora Pris, Svenska Akademiens nordiska pris, Bellmanpriset och Stockholms stads hederspris.

"Vardagslivets drÄpligheter"

Lars Noréns agent Margareta Petersson sÀger i en skriftlig kommentar att det har varit en förmÄn att fÄ följa hans konstnÀrskap.

"Mina tankar gÄr först och frÀmst till Lars familj. För egen del har jag som agent haft förmÄnen att i nÀstan tolv Är följa Lars mÄngfacetterade konstnÀrskap, bÄde som arbetskamrat och vÀn. Det Àr jag djupt tacksam för och för att jag tillsammans med Lars fÄtt dela mÄnga hÀrliga skratt kring vardagslivets drÄplighet", sÀger Petersson.

Lars Noréns familj ber i ett pressmeddelande frÄn förlaget om att fÄ bli lÀmnad i fred i samband med dödsfallet och tackar samtidigt personalen pÄ S:t Görans sjukhus och Karolinska universitetssjukhuset för den vÄrd han fick under sjukdomstiden.

Fakta: Lars Norén

Föddes 1944.

Debuterade med diktsamlingen "Syrener, snö" 1963 och framtrÀdde som en av 1960-talets mest originella poeter. Hans tidiga diktning kÀnnetecknas av en surrealistisk bildvÀrld som förmedlar en stor utsatthet. "Order" och "HjÀrta i hjÀrta" skrevs med inspiration av bland andra poeten Paul Celan.

1973 debuterade han som dramatiker med "Fursteslickaren" i en uppsÀttning pÄ Dramaten som fick dÄlig kritik. Bara nÄgra Är senare fick han dock sitt erkÀnnande som dramatiker med "Orestes" och "Modet att döda" (1980). Med "Natten Àr dagens mor" och "Kaos Àr granne med Gud" fortsatte han bearbeta sin berÀttelse om en symbiotisk familj.

I "En sorts Hades" 1996 gjorde han ett mentalsjukhus till bild av det raserade folkhemmet. I den sex timmar lÄnga förestÀllningen "Personkrets 3:1" skildrade han samhÀllets utslagna. PjÀsen "Sju tre" (1999) spelades av tre fÄngar och en skÄdespelare. Den blev mycket omdebatterad efter att en av de medverkande fÄngarna under en permission deltog i polismorden i Malexander. I den första av sina uppmÀrksammade dagböcker, "En dramatikers dagbok", skrev Lars Norén bland annat om just den debatten.

Lars Norén var ocksÄ verksam som regissör, bÄde av sina egna och andras pjÀser. Han gjorde hyllade uppsÀttningar av exempelvis "Hamlet" och "MÄsen", och hans repetitioner inleddes ofta med att ensemblen dansade tillsammans.

KĂ€lla: Nationalencyklopedien, TT

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!