Beethoven 250 år skulle firas stort. Publikmagneten Anders Zorn var utlovad på Nationalmuseum och Östgötateatern sjösatte en teatersatsning på landsbygden. Men det sedan länge planerade och repeterade fick snart läggas ner eller skjutas fram till hösten, för då skulle väl allt vara bättre?
I efterhand är det en förhållandevis obemärkt premiär på Kungliga Operan som framstår som coronavårens mest vältajmade: i början av mars lanserades Operan Play, allt för att operaälskare över hela landet gratis skulle kunna ta del av några av nationalscenens föreställningar.
Inför Littfest i Umeå stod allt fortfarande och vägde. Men den 11 mars, efter att redan ha smygstartat festivalen, ställde arrangörerna in. Dagen efter trädde ett nytt nationellt publiktak på 500 personer i kraft och snart skulle det sänkas till 50 personer.
Men inte på Ikea, i köpcentrum eller i kollektivtrafiken. Där gäller inte ordningslagen, vilket skulle komma att sticka allt hårdare i trängda kultur- och nöjesarrangörers ögon.
"Kanske permanent skada"
Den 20 mars meddelade regeringen att kulturen fick ett första krispaket på 500 miljoner kronor. Bra men inte tillräckligt, kommenterade Teaterförbundets ordförande Simon Norrthon samtidigt som yrkesmusiker beskrev hur välfyllda jobbkalendrar tömdes.
– Det som tagit decennier att bygga upp riskerar nu att lida stor och kanske permanent skada, sade kulturminister Amanda Lind.
Nationalscenerna stängde, och på centralmuseerna blev det låst, mörkt och kallt, vilket inte hindrade Nordiska museets medarbetare från att börja samla in pandemiberättelser: affärernas tomma hyllor för toapapper var en återkommande bild. Men folk beskrev också hur de satt hemma i raggsockorna och hade det ganska mysigt.
Annars erbjöds tröst i naturen och litteraturen. På Adlibris sålde pocketutgåvan av Albert Camus "Pesten" slut. Men varför fördjupa sig i pest och kolera? Akademiledamoten och författaren Per Wästberg, även han i corontän, rekommenderade omläsning av verk som gjort intryck tidigare: i hans eget fall av Dostojevskij, Harry Martinson, Bo Bergman och TS Eliot.
– Det handlar om att hålla sig stimulerad, tänkande, ömmande och om att resa i sin kammare, det tycker jag är viktigt, sade han till TT.
"Take-away-dans"
Norrdans i Härnösand startade take-away-dans för isolerade 70-plussare och Dramatenskådespelare läste Edith Södergran nedanför balkonger på äldreboenden.
I början av sommaren kunde dock museerna öppna igen – om än för färre besökare, samtidigt som kulturinstitutionerna tävlade i att presentera smittsäkra lösningar i hopp om att snart få ta emot en större publik. "Varför är det okej med ett fullpackat flygplan men inte en fullsatt teater?", ryade Jonas Gardell i Expressen och tyckte att kulturministern skulle avgå.
Smittspridningen hade avtagit och Folkhälsomyndigheten föreslog ett nytt publiktak på 500 personer. Frustrerade operasångare sjöng "Fångarnas kör" av Verdi utanför Riksdagshuset och lämnade över namnunderskrifter till Amanda Lind. Till slut beslutade regeringen om ett särskilt undantag i ordningslagen för just kulturvärlden, men vid det laget hade smittan ånyo ökat så mycket i samhället att regeringen i stället sänkte gränsen för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar till 8 personer varpå det mesta stängde – igen.
I mars nästa år kan nu en tillfällig pandemilag som anpassar publikstorlek efter arrangörernas förutsättningar träda i kraft. Enligt finansminister Magdalena Andersson är det kultur- och nöjesbranschen, som – de branschspecifika krisstöden borträknade – har fått mest stöd per anställd via åtgärder som korttidspermitteringar, sjuklönersättningar med mera. Ändå räcker det inte för att att fylla hålen och i ansökningarna till Kulturrådet vittnar sökande av höstens krisstöd om "desperation och hopplöshet". Före jul beviljar regeringen en tredje stödomgång till det fria kulturlivet, som ska betalas ut tidigt 2021. Sammanlagt har kultursektorn, den privata och offentliga, beviljats 4 miljarder kronor extra på grund av pandemin, varav 1,5 miljarder fördelas under 2021.
Även mindre förlag
Men pandemin har samtidigt tvingat fram en digitalisering av kulturutbudet. Medan den fysiska bokhandeln kämpar hårt för sin överlevnad skjuter försäljningen i nätbokhandeln och av strömmade ljudböcker i höjden; även mindre förlag har nu låtit läsa in ljudböcker trots osäker vinstmarginal.
Publiken har lärt sig följa strömmade föreläsningar, konserter och även teater. Det mesta har dessutom varit gratis. Men den sociala distanseringen fortgår bara så länge vi tvingas till den — sedan tar den slut, framhåller teaterregissören Alexander Mørk-Eidem.
– Det som vi håller på med i vanliga fall på olika live-fronter är livsviktigt för människor, det blir väldigt påtagligt när det inte längre finns. Jag tror att vi kommer tillbaka — stenhårt.
