Älskad författare och dramatiker i världsklass

I Sveriges Radios "Allvarligt talat" undrade en kvinna en gång om det verkligen var okej att vakna med ångest varje morgon? Det var det, svarade programvärden PO Enquist med lugnande radiostämma. Vargtimmens iskalla ljus kunde till och med vara fruktbart, åtminstone för en författare. Det visste han av erfarenhet.

Det var i byn Sjön i Hjoggböle som det började, och det var också dit PO Enquist skulle återvända i sitt sena författarskap.

Fadern dog när sonen bara var sex månader gammal och uppväxten med modern, ensamstående lärarinna och nykterist, präglade honom starkt.

Modern, som också var engagerad i Evangeliska fosterlandsstiftelsen, ville att "Per Ola" skulle bli präst, och när han på 1950-talet började studera i Uppsala, för övrigt rumsgranne med en 17-årig Lars Gustafsson, hade hon skickat med en skrivmaskin för kommande predikningar.

Kvacksalvare

Men sonen skrev dikter och romaner. Sitt genombrott fick Per Olov Enquist som 30-åring med romanen "Magnetisörens femte vinter", om en undergörare som förgriper sig på sina patienter och till slut blir avslöjad som kvacksalvare. Enquist använde sig både av autentiska och påhittade källor, och problematiserade "sanningen" på ett sätt som skulle bli karakteristiskt för hans författarskap.

Fyra år senare kom "Legionärerna" som gav honom Nordiska rådets litteraturpris och en internationell läsekrets. Den här gången hade Enquist skrivit en dokumentärroman om den kontroversiella svenska baltutlämningen efter andra världskriget. Även här blandar han det dokumentära med det starkt subjektiva och inlevelsefulla vilket väckte häftig debatt. Han till och med svalt sig själv för att bättre förstå balternas hungerstrejk.

Egen kompass

Också politiskt gick Per Olov Enquist sin egen väg. Han var socialdemokrat, men blev ändå kulturskribent på liberala Expressen. I början av 1970-talet var han programledare i SVT:s "Kvällsöppet" och skrev en roman, "Sekonden", om brustna ideal inom vänstern.

Med "Tribadernas natt" 1975 kom han ut som fullfjädrad dramatiker.

– Jag var en djävla amatör, sade han dock själv till Dagens Nyheter i samband med att hans samlade dramatik gavs ut våren 2017.

För DN berättade han om sin cancersjukdom men också om hur Lena Nyman hade läxat upp honom för hans alltför många och detaljerade anvisningar till skådespelarna i "Tribadernas natt".

Lena Nyman spelade Marie David i pjäsen om August Strindberg, Siri von Essen och Siris väninna, kanske också älskarinna. Uruppsättningen spelades hela 133 gånger på Dramaten och därefter på Broadway.

Ett nytt liv

Som dramatiker och manusförfattare fick Per Olov Enquist ett nytt liv, framhåller Per Svensson i förordet till utgåvan av Enquists samlade dramatik. Han gifte om sig med den danska teaterchefen Lone Batholm och skrev manus till en stor tv-serie om Strindberg. Han var en av manusskrivarna till Oscarsvinnaren "Pelle Erövraren" och till två av Jan Troells filmer, däribland "Il Capitano". Men parallellt med framgångarna var han nära att supa ihjäl sig. När han i slutet av 1980-talet nådde botten i en lägenhet i Paris och inte längre trodde sig kunna skriva skönlitteratur var det till Hjoggböle han återvände i ord och tanke. I den självbiografiska Augustvinnaren "Ett annat liv" (2008) berättar han både om "spritandet" och om hur han blev nykter igen.

Under 1980-talet hade Per Olov Enquist bara fått ur sig en enda roman, paradoxalt nog den som kritikerna ofta lyfter fram som hans alla främsta: "Nedstörtad ängel", 144 sidor lång, om ett äktenskap och ett dubbelhövdat monster, är enligt kritikern Nils Schwartz "en av de vackraste böckerna om kristen kärlek som skrivits".

Med kraft

Med "Kapten Nemos bibliotek" återvände Enquist till det skönlitterära skrivandet med kraft. För "Livläkarens besök" (1999), om den tyske upplysningsläkaren Johann Friedrich Struensee och dennes kärleksförhållande med den danska drottningen, fick han sitt första Augustpris och en stor internationell framgång.

Hans sista roman, den vemodiga "Liknelseboken" från 2013, var på sätt och vis en fortsättning på den självbiografiska "Ett annat liv".

Även här tog Per Olov Enquist avstamp i Västerbotten bland annat för att skildra erotiken och en tidig kärleksupplevelse som "i själva verket var livets mening". Romanen kan dock tolkas på många olika sätt, betonade han i en intervju med TT.

– Allt från ett sista farväl från en döende författare – ungefär– till den fantastiska första upplevelsen av kvinnan som lyser som en fackla i mörkret. Men man får läsa den hur fan man vilI.