Den har hängt på Nationalmuseum i Stockholm sedan 1864, och kunnat beskådas av allmänheten sedan 1866. Men nu finns det risk för att Rembrandts berömda målning "Batavernas trohetsed till Claudius Civilis” försvinner från Sverige för första gången sedan 1700-talet. På kvällen den 30 oktober ska beslut tas av Konstakademien om målningens framtid.
– Man schackrar med ett av våra viktigaste kulturarv. Det riskerar att bli en kulturskandal som spiller över på Konstakademien men också på Nationalmuseum och kulturdepartementet, säger Carl-Johan Malmberg, som har skrivit en bok om tavlan och som själv är hedersledamot i Konstakademien sedan 2016.
Kan bordläggas
Carl-Johan Malmberg hoppas på att frågan bordläggs, eftersom det finns en juridisk problematik kring målningen som inte är helt utredd.
– Den donerades i ett gåvobrev 1798 till Konstakademien. Jurister tittar på det där och det har gjorts en utredning där man har kommit fram till att den har ett slags stiftelsefunktion, målningen är i sig ett slags stiftelse. Det är inte säkert att Konstakademien äger målningen, det är snarare så att vi förvaltar den, säger han.
Karin Sidén, museichef på Prins Eugens Waldemarsudde i Stockholm, är en av dem som i ett debattinlägg i DN har kritiserat att Konstakademien "inte följer gängse kutym" när det gäller depositioner, utan att man från 2018 började kräva Nationalmuseum på pengar för tavlan.
– Att en konstinstitution som säkert har behov av pengar – Konstakademien – kräver pengar i en sådan här storleksordning från en annan konstinstitution som också har en svår ekonomi – det är inte ett så lyckat upplägg att man börjar pressa varandra i ett svårt läge, säger hon.
Ointresse
Elisabeth Alsheimer Evenstedt, Konstakademiens ständiga sekreterare, har tidigare uppgett för Svenska Dagbladet att Akademien har haft kontakt med kulturrådet och kulturdepartementet för att få stöd men att det inte har gett något.
Vissa av Akademiens ledamöter har uttryckt åsikten att ett utlån kanske kunde råda bot på statens ointresse. Men det anser inte Carl-Johan Malmberg.
– Den har varit en del av svenskt kulturliv i tre sekler och enkelt talat: den får inte lämna Sverige.
Per Hedström, tf överintendent på Nationalmuseum, har dock inget att invända mot att målningen lånas ut till Rijksmuseum i Amsterdam – men i så fall bara under en kortare period som två år.
– Vi har bra relationer med Rijksmuseum och om det görs under en begränsad period ser jag inget konstigt med det. Men förutsättningen är att det är under en klart avgränsad tid. Vi vill ju visa den på Nationalmuseum framöver, säger han.
TT har sökt Kulturdepartementet utan att få svar.