Snoddas levde upp

Efter att saligt ha avsomnat och med tiden gett plats åt Lasses mäktiga solokarriär fick bandet nu äntligen förgylla festivalens onsdags-start med en hett efterlängtad återförening och tillhörande svettig spelning på Stora Dans.
Avgjort stört jubel stod förstås Winnerbäck för, men även basisten Anders "Ankan" Johansson (känd från radios Så Funkar Det och tv:s Anders & Måns") fick sin del av publikkärleken med små träffsäkra poängteringar.
Att det hänt en del sedan det begav sig var förstås tydligt, som genom Lasses smått sarkastiska mellansnack om att "varje låt slutar på tonen F", men intensiteten var på topp från första tonen.
Varför Winnerbäck valde att fortsätta på egen hand (förutom att han flyttade till Kungälv för att plugga) blir också tydligt när de så viktiga texterna drunknar i den hårda ljudmattan. Det är också intressant att notera att andregitarristen Staffan Palmberg faktiskt står för många av sångdelarna.
Lasse drar förvisso till med ett försök till blygsamhet i "vi heter Snoddas och kommer från Linköping", men att publiken främst är där för Lars är det inte tu tal om. Anders verkar dock inte ha något emot bandkamratens stjärnstatus och sken som en sol genom hela settet.
Lite gamla bitar (till exempel från debutskivan "Snoddas Presenterar våldsamt Barnsliga Visor På Svenska") hann bandet också bjuda på, vilket bör ha värmt i hjärtat på en del fans, liksom några gamla Snoddas-låtar som senare översatts till solo-Winnerbäckska. Allt som allt får Snoddas reunion ses som en lyckad sådan!