En uppvisning i känslor

Nu är det i sig inte så konstigt då de har många gemensamma nämnare; både ifråga om musik och publik. Bandet gör en stabil insats konserten genom, men publikens deltaktighet bidrar i högsta grad till konsertens samlade betyg. Musiken präglas mer av glädje och känsla än av exakta toner och instrumentekvilibrism, inte olikt tidigare nämnda Hellström. Konserten går mycket riktigt i känslornas tecken. Glädjen är den som oftast dominerar, men i den finstämda "Lovers are lonely" brister faktiskt sångaren ut i gråt. Om det kommer sig av låtens egentliga betydelse eller på grund av mottagandet av den hjärtliga publiken är svårt att avgöra. Lättare är att säga; gråt inte Timo, publiken älskar dig!