En besserwissers bekännelse

Med artister som Mary J Blige, Morrisey m.fl. var det inget som kunde gå fel. Att både kungen av pop och drottningen av R?n?B var på samma festival gjorde att jag var säker på succé.
Vad som sen hände kan jag inte förklara. Mary J Blige uppträdde inför ett pinsamt tomt Hawaii och Morrisey var i och för sig bra men gjorde en kort spelning utan någon riktig inlevelse. Den stora publiktillströmningen kom av sig, det blev inte utsålt. Rockparty gick med förlust och jag började tänka på rubriker som "Början till slutet". När jag inför årets festival med stort intresse följde bokandet av artister samtidigt som det kom till min kännedom att Rockparty kraftigt skulle dra ner på funktionärer med irritation i Hultsfred som följd blev jag åter orolig. De gamla tankarna om domedagsrubriker kom åter.
Det är här jag behöver göra avbön. Visst jag är ibland en besserwisser och nu insåg jag det på ett tydligt och smärtsamt sätt. Årets festival slår alla rekord. T.o.m. olycksfågeln SMHI tycks gilla Hultsfred i år och utlovar vackert väder.
Så det är med sol i sinnet och en smärtande självinsikt jag nu landar i den lilla trevliga småländska staden (läses byn) med stora förväntningar. En plats som mina vänner i den stora staden norrut inte kan förstå att jag tycker så mycket om. Att vi i år inte har sådana kungligheter inom sina respektive genrer som i fjol utan snarare kanske bara kungafamiljens svarta får i form av Marilyn Manson, eller den självutnämnda kronprinsen av bad attitude, Snoop Dogg gör inget.
Nu är jag här, ni är här och solen lyser. Nu hoppas jag att den största födelsedagsfesten i Sveriges historia (tror jag) blir så bra som jag vill ha den. Grattis Hultsfredsfestivalen. Vi ses där ute.