Bergman - en väloljad musikmaskin

Det var ett smart drag på många sätt; Hade de inte bytt spår och börjat exprimentera lite hade de knappast spelat på den ändå ganska intima Atlantisscenen idag. Jag förstår att det kan kännas lite jobbigt när Öbergs patenterade mellansnack om "osvensk stämning" och att "konserten är slut" inte riktigt passar klockrent till musiken, som förr i tiden. Det känns som att vissa av fansen i ljusblå Bob Hund-tröjor bara står och väntar på de små nostalgiska återblickarna som serveras mellan låtarna. Men inte ens de mest konservativa anhängarna kan klaga på drivet: Om det är något som den här väloljade musikmaskinen vet, är det vad hederlig rock n?roll innebär. Och med både "debut"-skivan och det lekfulla minialbumet "Bonjour Baberiba Pt II" i bagaget har de nu ganska bra med låtmaterial också. Det är inte som förr, fast det var ju aldrig meningen heller.