Ungefär hälften av svenskarna använder Netflix eller liknande prenumerationstjänster enligt siffror från MMS som mäter svenskarnas konsumtion av rörlig bild. Den amerikanska jätten är klart störst, en tredjedel av svenskarna beräknas använda Netflix, därefter kommer Viaplay följt av HBO Nordic och C more.
Marie Nilsson, vd för analysföretaget Mediavision, säger prenumerationstjänsterna verkar ha gjort oss till drama-konsumenter i större utsträckning än tidigare.
Omogen bransch
- Tjänsterna bygger mycket på drama, alltså film eller tv-serier. Då kan man ställa sig frågan: Kommer det fortsätta vara så? säger hon.
Marie Nilsson säger att branschen fortfarande är omogen. Marknaden för rörlig bild är i total transformation och det återstår att se om sajter som Netflix kommer att börja ta in nyheter, sport och andra tv-program, eller om vi kommer ha en uppsjö av olika tjänster.
- Skulle det vara så att vi behöver en arsenal av olika tjänster är vi nästan tillbaka där vi är i dag, med ett tv-utbud som samlar olika kanaler. Det är fullt tänkbart att det kan bli så, men det kan vara så att de här frågorna inte löser sig förrän Hollywood löser rättighetsfrågan om olika fönster.
Visningsfönstren inom film- och tv-världen har tidigare varit tydliga. Bio är första fönstret, där kan rättighetsägarna dra in de stora pengarna, efter det kommer försäljning och uthyrning, sedan kommer tv-kanalerna.
Revansch för hyrfilm
Flera personer har jämfört Netflix-utbudet med det hos en sämre sorterad videobutik, och det beror enligt Marie Nilsson på att man hellre väntar ut kostnaden än köper rättigheterna till storfilmer. När filmen passerat de olika stadierna blir det billigare för sajterna.
- Många har blivit bländade av det de hittills kunnat konsumera hos prenumerationssajterna, men det kommer antagligen också att jämnas ut. Man kanske inte vill vänta, man vill kanske se en film ungefär samtidigt som den kommer ut på bio och inte vänta flera månader.
Det skulle kunna öppna marknaden för att hyra film igen, ungefär som man gjorde i videobutiken, fast över nätet — en marknad som enligt Marie Nilsson fortfarande är i sin linda.
De traditionella videobutikerna har nästintill försvunnit. Hemmakväll, en av få videobutikskedjor som finns kvar, har de senaste hållen styrt verksamheten mer mot "de ätbara segmenten", alltså lösgodis. I början av året meddelade de att de öppnar en butik utan film i Helsingborg.
VHS-nostalgi
Patrik Grad jobbar i en butik i Hudiksvall som säljer vhs-kassetter. I sortimentet finns tiotusentals filmer. Han vill inte strömma film via abonnemangssajterna.
- Nej, jag tycker det känns onödigt. Jag vill kunna känna på filmen och dessutom tycker jag det ser bättre ut.
När japanska Funai i somras meddelade att de, som sista företag, slutar att tillverka vhs-spelare så besökte SVT butiken, som sedan märkte av ett uppsving av försäljningen av vhs-kassetter.
- Då var det fler som ville köpa vhs av oss, via nätet mest. Det skulle kunna vara på väg tillbaka, det är lite nostalgiskt, säger Patrik Grad.
Lp-skivor har i viss mån upplevt ett nostalgiuppsving, men att fysiska filmer skulle göra en stark comeback är osannolikt, tror Marie Nilsson.
- Det kommer alltid finnas nördar och samlare, men man kan inte ha en industri som lever av det. Det är musealt, säger hon.