Efter nyÄr sÄ införs dubbförbud pÄ Hornsgatan i Stockholm, men redan i oktober nÀsta Är gÀller förbudet troligtvis hela vÄr huvudstad. FrÄgan Àr vad nÀsta steg blir? Ska man vara konsekvent borde kanske dubbarna förbjudas i hela landet. För det Àr vÀl lika viktigt att vi andas bra luft utanför Stockholms tullar? Eller menar de som har makten att vi ska köpa flera uppsÀttningar av vinterdÀck beroende pÄ vart i landet vi ska Äka?
Alla Àr medvetna om att vi pÄ bÀsta sÀtt ska vÀrna om miljön. Men hur vet politikerna att luften blir sÄ mycket bÀttre med ett lokalt dubbförbud? Straffskatt pÄ dubbdÀck i Oslo har minskat anvÀndningen med 80 procent, men de farliga partiklarna i luften har inte minskat i samma omfattning. Har politikerna missat att det finns andra föroreningskÀllor Àn partiklarna som slits upp av dubben, vilket kan pÄverka exempelvis astmatikers luftvÀgar.
Har dubbdÀcken spelat ut sin roll? Det finns ju dubbfria alternativ, s.k. friktionsdÀck, som Àr vanligast pÄ bilar söder om MÀlaren. Efter ett antal vintertester i norra Finland vet jag att friktionsdÀcken blivit rejÀlt mycket bÀttre: pÄ packad snö Àr skillnaden mellan dubbat och odubbat nÀrmast försumbar. Men jag vet ocksÄ att nÀr blixthalkan slÄr till Àr dubbdÀcken det enda som gÀller!
PÄ vintervÀgar anpassar vi körningen och det vita underlaget talar om för oss att bromsstrÀckan blir lÀngre. Men vad hÀnder den dÀr morgonen nÀr asfalten ser torr ut men vi överraskas av blixthalka? DubbdÀcken klöser likt kattklor i isen och du fÄr stopp pÄ bilen samtidigt som dubbarna ruggar upp isen sÄ bilarna med dubbfritt fÄr bÀttre grepp. Utan dubbar hade olyckan kanske varit ett faktum.
PÄ isgator gör friktionsdÀcken inte mer nytta Àn slitna sommardÀck. Du bromsar, men dÀcken fÄr inget grepp och bromsstrÀckan blir katastrofal. TrafiksÀkerheten blir sÀmre och mÀnniskoliv sÀtts pÄ spel - det Àr ett faktum vi visade gÄng pÄ gÄng i vÄra vinterdÀckstester i TV. "Vi saltar mer" kontrar politikerna och visst gör saltet nytta. Men saltbilarna kan inte vara överallt samtidigt. Hur ofta ser vi inte rubriker som: "Blixthalkan dödade - först efter olyckan kom saltbilen".
Alla kÀnner nÄgon som drabbats av whiplashskada. Knycken i nacken nÀr man blir pÄkörd bakifrÄn överbelastar nackmusklerna och kan ge livslÄnga skador. 35 000 personskador i trafiken anmÀldes förra Äret till försÀkringsbolagen, av dessa var 20 000 whiplashskador vilket kostar samhÀllet Ätskilliga miljarder. Det behövs inget vÄldsamt krockvÄld utan rÀcker med en lÀtt knuff i en korsning för att nackskadan ska vara ett faktum. Hur mÄnga fler sÄdana pÄkörningar kommer vi att se nÀr dubbarna förbjuds? Det Àr nÀmligen i gatukorsningar dÀr isen polerats blank av alla spinnande friktionsdÀck risken Àr störst och dubbarna behövs som bÀst.
I tuffa tider försöker vi spara in pÄ allt och dÀck Àr inget vi prioriterar, fast vi borde eftersom gummi Àr en fÀrskvara. Jag har kört testbilar dÀr vinterdÀcken varit lika farliga pÄ is som sommardÀck eftersom sulorna haft fem-sex Är pÄ nacken. Gummit Äldras och ytan blir hal och hÄrd som bakelit. Det vet branschen och dÀrför har alla dÀck tillverkningsmÄnad och Är instÀmplat i gummit.
Att köpa begagnade vinterdĂ€ck Ă€r rent dumsnĂ„lt eftersom nya vinterdĂ€ck inte behöver kosta skjortan. Ă
terkommande tester visar att man oftast inte behöver vÀlja det dyraste alternativet för att fÄ bra vintergrepp. Valet Àr en kompromiss mellan plÄnbok, sÀkerhet och chansningen pÄ vilket som kommer att bli ditt vÀglag större delen av vintern. Slutligen ÄterstÄr kuggfrÄgan: Àr det vÀrt att införa ett dubbdÀcksförbud som lÀr höja olycksstatistiken i utbyte mot ökat miljötÀnkande och minskat vÀgslitage?
Rubbat utan dubbat
I vinter blir det halkigare och farligare i trafiken. Anledningen Àr att dubbdÀcken som rÀddat ett stort antal liv genom Ärens lopp förbjuds. Ja, du lÀste rÀtt! Regeringen har överlÄtit till vÄra lokala politiker att bestÀmma om dubbdÀckens vara eller icke vara och i Stockholm ska luften förbÀttras genom att dubbarna förbjuds pÄ vissa gator. Man undrar om det Àr nÄgon av beslutsfattarna som har tÀnkt över konsekvenserna?
Foto: Fotograf saknas!
Det hĂ€r Ă€r en krönika. Ă
sikterna i texten Àr skribentens egna.