Otroligt, men Gubben och jag väntar smått!

Det är naturligtvis en biologisk sensation och ett himmelskt under, men Gubben och jag går i väntans tider. Familjen ska utökas. Vi ska ha smått.

Möss-Berta, längst ned till vänster, ska bli mamma har hon tänkt.

Möss-Berta, längst ned till vänster, ska bli mamma har hon tänkt.

Foto: Carina Glenning

Krönika2020-04-29 20:30
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Beräknad nedkomst är söndagen den 17 maj. Norges nationaldag får därmed ytterligare stjärnglans, blir extra festlig och än mer värd att celebrera.

Inget är sig likt sedan Möss-Berta bestämde sig för att ruva. Stoiskt breder hon ut sig i alla hönors favoritrede (de har tre reden, men envisas med att värpa sina ägg i ett och samma).

Ni anar inte hur stor och bred en liten hönapöna kan bli. Möss-Berta förkroppsligar ordet beslutsam. Orubbligt och i ett transliknande tillstånd ruvar hon sina ägg. Men så är hon också en blandning av den ryska rasen pavlovskaya och silkeshöna. De senare påstås vara extra mottagliga för att bli liggsjuka.

De övriga sju hönorna lät sig inte motas bort i favoritredet utan lade sig bredvid eller på Möss-Berta för att lägga sina ägg intill den ömma modern, som raskt rullade in dem under sig.

Men vänta nu. Vi vill ju inte ha 50 kycklingar. Det får inte plats.

Hur många ägg var det under Möss-Berta och var de ens befruktade? Vi har ju tuppen Bert, men han är mer intresserad av att putsa sin fjäderdräkt timmar i sträck än att föra sina gener vidare, har vi noterat.

Hönsproffset och goda vännen Vanessa tillkallades. Hon tog på sig handskar, flyttade den irriterade förstföderskan och lyste äggen under henne med sin mobiltelefon. Ett befruktat ägg har en röd liten spindel i mitten. Inget av dem var befruktat!

Så Vanessa, som har väldigt många höns, 12 tuppar och bara befruktade ägg for hem och hämtade ägg hos sig.

Samtidigt föreslog hon att våra övriga sju höns och tuppen Bert gott kunde bo utomhus, i den rovdjurssäkra utegården, fram till nedkomst. Där har de pinnar, reden och allt annat de behöver.

Men Bert, som är mån om sin fjäderdräkt, räds den lite fuktiga nattluften i den nya sängkammaren och ogillar livet som uteliggare. Han gal i högan sky så högt och tidigt att vi befarar att någon i grannskapet snart gör "coq au vin" av honom. 

Det vore synd, för han är ändå en bra karl. Om än med lite svagt libido.

Äggen som ruvas är silkeshöns, pavlovskaya, faverolle och brahma. Och lite annat. Ingen vet riktigt. Vi får se när de kläcks. Fattar ni hur otroligt spännande detta drama är?

Tänk om Möss-Berta inte håller ut i 21 dagar. 

Tänk om jag också blir liggsjuk.

Tänk om jag börjar sova i hönshuset.

Tänk om jag måste sluta jobba och vabba hela sommaren. 

Jag tror bestämt det.