Smådieslarna har på allvar fått fäste hos oss nordbor, men det tog tid och krävdes bidrag i form av skatterabatter. I Sydeuropa har man länge insett fördelarna med dieselolja i tanken och på vissa marknader står bränslet för nittio procent av försäljningen. För även om literpriset är minst lika högt som för bensin så är förbrukningen 30 till 50 procent lägre.
De snåla dieselmaskinerna på drygt en liters slagvolym är idag det självklara valet bland småbilar. Men även dessa har utvecklats - glöm de smala och trånga kupéerna där man varken fick plats med ben eller huvud. På bara några år har vi fått bilar i Golfklassen med utrymmen som man tidigare bara hittade i rymliga familjebilar. Med mina 184 centimeter bakom ratten kan sonen på modiga 190 cm fortfarande få plats bakom mig i baksätet utan att klaga. En långbent tonåring i baksätet på en så pass liten modell var en omöjlighet bara för några år sedan.
Hur mycket utvecklingen rullat framåt blev tydlig när jag nyligen körde en Saab 96 från sent sextiotal. Ändå var 96:an med "långnäsa" och V4-maskin en ytterst modern och kompetent bil på sin tid. Vad jag slås av är den överdrivet stora ratten som behövdes för att orka svänga - tänk inte ens tanken på servostyrning! Baksätet är omöjligt att sitta i för en vuxen och om man ska lyckas klättra in krävs samma talang som hos en ormmänniska.
V4-motorn, eller den halva V8:an som entusiasterna kallar den, mullrar gott och finessen med frihjul som sänker förbrukningen var ett av Saabs många genidrag. På rutan sitter originaldekalen med den fyndiga texten: "Made in Trollhättan by Trolls". Oförarglig tyckte väl de flesta, men fackledningen uppfattade dekalen som nedsättande och krävde att den togs bort. Vi vet att Saabs bilbyggare är yrkesskickliga män och kvinnor som tål ett skämt, men det gjorde tydligen inte fackpamparna.
I en tid när det mesta som skrivs om Saab handlar om kris och katastrof kan det vara värt att minnas vilken betydelse den lilla fabriken ändå haft. Nästa år är det femtio år sedan Erik Carlsson "på taket" vann Monte Carlo-rallyt i en trecylindrig Saab 96 med blygsamma 52 hästar under huven. Han slog bilvärlden med häpnad och Saab kom in i de fina salongerna. Erik upprepade dessutom bragden att komma först till Monte Carlo i konkurrens med större, snabbare och starkare bilar året därpå. Gissa om det blev succé!
Elaka tungor kallar Saab för en parentes i bilhistorian. Men då glömmer man framsteg och innovationer som först såg dagens ljus i Trollhättan - för att sedan kopieras av andra. Turbon uppfanns inte av Saabs motorgeni Pelle Gillbrand, men det var han som anpassade den för vardagsbruk. Sanningen var att företaget inte hade råd att ta fram en kraftfull sexa till de större modellerna 99 och 900. Istället gav turbon bensinfyran extra kraft för snabba omkörningar och kunde samtidigt behålla den lilla motorns soppaförbrukning. Numera har turbon blivit så vanlig att den sitter i de flesta bilar utan att vi ens tänker på det.
Trollhätteföretagets ingenjörer och utvecklare har genom åren varit erkänt skickliga. Det trista är att man saknat marknadsfolk som lyckats skapa rubriker kring framstegen. Så har det alltid varit och är än idag. Nya 9-5 ska ju rädda företaget från nedläggning och då skulle man tänka sig att exempelvis reklamfilmerna satsar stort på kopplingen till flyget, turbon och rallyframgångarna. Men i amerikansk TV visar man istället barn som klipper ut snöstjärnor och gör en krystad koppling till miljö.
Saab borde sluta skämmas för sitt arv. Många biltillverkare skulle offra högerhanden för att kunna använda Trollhätteföretagets enastående framgångar i sin marknadsföring. Det har sagts förut och jag säger det igen: Saab bygger vinnarbilar men saknar förmågan att berätta för konsumenterna om bilarnas vinnande egenskaper. Det kan väl ändå inte vara så himla svårt?
Det var (inte) bättre förr
Vad har Göteborg-Sundsvall och Hamburg-Paris gemensamt? Jo, det är cirka 85 mil mellan städerna och så långt kunde jag köra utan att behöva svänga in på en mack och för dyra pengar fylla upp tanken - med diesel. Närmare hundra mil på fyrtio liter är imponerande siffror och visar att utvecklingen tagit stormsteg framåt. Tänk om grundaren Rudolf Diesel hade anat detta när han lämnade in sin patentansökan i Berlin 1892.
Foto:
