Nu planerar vi inte längre för vår pension, utan nu är nästa sekund och minut det som ligger och gror. Man tror att man är odödlig, det drabbar inte mig för jag är stålmannen/kvinnan, man bara rusar på i 110 knyck som om man vore en robot, varför.
Jag erkänner, jag är inget undantag i skaran, frågan är bara den, hur har man hamnat i detta ekorrhjul. Skola, jobb, träning, skjutsa och hämta barnen, handla, städa, tvätta samt mycket mera, listan kan göras hur lång som helst med dessa stressfaktorer.
Utbrändhet heter det så fint, fast det är givetvist något fruktansvärt, något som ingen borde uppleva men som tyvärr händer alltför ofta och detta till följden av att man bara ska klara av allt på egen hand, något som inte ens en robot klarar av utan underhåll.
Jag är ingen läkare, kan inte tala om hur man skall leva sitt liv, man jag önskar att människor hade mer tid för varandra i vardaglivet samt på jobbet, brydde sig om varandra mera, ta fem min för att snacka med varandra samt också erbjuda sig att lyssna på sina arbetskamrater och sina barn, jag tror att det är där som man finner glädjen i sin dagliga tillvaro.
Det finns människor idag som inte känner sig respekterade på sin arbetsplats, utfrysta och åtsidosatta, varför är det så egentligen. Människor som behöver känna stöd i sitt arbete och som måste få chansen till att känna sig nyttiga, inte åtsidosatta.
Harmoni är ett bra ord, har man harmoni i sin tillvaro så är det guld värt, att få vara frisk är det viktigaste för oss människor. Den friske han har tusen önskningar, men den sjuke har bara en önskning, att bli frisk.
Ett bra ordspråk; bättre en timma försent, än 60 år för tidigt.
Nils-Erik Johansson
Vimmerby
Viktigt med harmoni i tillvaron
Bror duktig. Känner ni igen er i denna beskrivning, jag kan allt, hinner allt, jag mår fint, behöver ingen hjälpande hand etc etc. Ja, så lever många idag, varvräknaren har för länge sedan passerat rött, trycket är enormt på att prestera järnet.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.