Kommunens lagstadgade verksamheter som vård, skola och omsorg måste prioriteras. Allt det andra är bonus, som exempelvis föreningsverksamheter, kulturarrangemang m.m.
Politik betyder att vilja. De som av folket är utsedda i fullmäktige har att hushålla och välja vad de vill satsa på i en kommun. Det är inte lätt då det är påtryckningar från många håll. Men, svågerpolitik och kompisklapp på axeln politik är inget för mig. Demokrati, jämlikhet, rättvisa och solidaritet är ledorden för mig.
För mig är också barnen det viktigaste, ganska självklart eller hur! De är vår framtid, det vi ger dem får vi tillbaka. Det vi inte satsar nu får vi utgifter för senare i kommunen. Det är inget nytt , forskning pekar på detta.
Vi vuxna måste föra deras talan, ta ansvar - det gäller föräldrar, pedagoger och andra som finns i barnens närhet. Vi kan och vet vad barnen behöver. Det är sorgligt men förståeligt att vår högsta chef Birgitha Sahlin avsäger sig arbetsmiljöansvaret för förskolan. Kan det få kommunstyrelsen att vakna tro? Kan det väcka även de som sitter i Stockholm och bestämmer tro?