Anledningen till att jag begärde att Domkapitlet skulle granska budgeten var att den enda uppgiften i klartext om församlingens budgetunderskott var 56 000 kronor men att jag vid beräkning senare bekräftat i fullmäktiges yttrande, kom fram till att underskottet av församlingens verksamhet var 315 000 kr. Till detta kom ett driftunderskott i begravningsverksamheten på 127 000 kr, men detta underskott kunde täckas av överskott från tidigare år med högre begravningsavgift.
Vidare hade man använt detta överskott i begravningsverksamheten till att "dölja" det verkliga underskottet. Det är dock ej tillåtet att blanda ihop församlingens egen ekonomi med begravningsverksamheten, då endast de som tillhör Svenska kyrkan skall bidraga till driften av den kyrkliga församlingen.
Jag fann det felaktigt att underskottet icke angavs i klartext och att ej några överväganden gjordes för att få inkomster och utgifter i balans. Tvärtom förutsatte man i klartext i stort sett oförändrad verksamhetsvolym även i treårsbudgeten, vilket innebär att man siktar fram emot ett ackumulerat underskott på ca 1 miljon kronor i församlingsverksamheten och ett driftunderskott på 127 000 kronor årligen i begravningsverksamheten.
Dessa underskott bör dessutom ses mot bakgrund av att församlingen ingår bland dem med de högsta kyrkoskatterna i stiftet. Det finns t o m ett behov av att sänka beskattningen, vilket anges i flersårsbudgeten. Jag ställde mig frågan "får vi i vår församling för dessa stora summor ut så mycket mer givande verksamhet än andra lika stora församlingar, som är i ekonomisk balans och med betydligt lägre skatteuttag".
Domkapitlet har för sitt ställningstagande inhämtat församlingsförbundets synpunkter.
När det gäller sammanblandningen av de två verksamheterna. "I likhet med Svenska Kyrkans Församlingsförbund anser domkapitlet, att den fastställda budgeten brister i tydlighet när det gäller vilket resultat som samfälligheten uppvisar på grund av att begravningsverksamhetens resultat inte reserverats på ett tillfredsställande sätt. Detta leder till att det inte tydligt framgår av budgeten vad samfällighetens underskott uppgår till. Trots detta ger informationen i kommentarerna till budgeten en möjlighet att utläsa årets resultat".
När det gäller den för fullmäktigeledamöterna så svårlästa budgeten att man egentligen inte förstått vad man beslutat om. "Att det för att förstå budgeten, såsom församlingsförbundet anfört i sitt yttrande, krävs sådana särskilda kunskaper om rutiner för särredovisning av begravningsverksamhetens intäkter och kostnader, som i normalfallet inte kan krävas av andra än kyrkans ekonomer, är för framtida budgetbeslut i Horns kyrkligas samhällighet ohållbart. Framtida budgetar måste skrivas på ett sådant sätt att de som skall besluta om budgeten enkelt kan utläsa bl.a. ett eventuellt underskott. Domkapitlet är också förvånat över att man inte på något sätt i samband med att man fattar beslut om en budget tar ställning till eller åtminstone diskuterar en finansiering av uppkommet underskott utan, som klaganden påtalat, utgår från i stort sett oförändrad volym av verksamheten".
Domkapitlets kritik är påfallande grav och instämmer i allt väsentligt i huvudpunkterna av min kritik. Att man trots det ej anser att budgeten bör göras om eller kompletteras utan att fullmäktige endast måste göra bättring till nästa budget, visar på en stor tolerans inom Svenska Kyrkan för fel och brister i så väsentliga dokument som ett budgetbeslut.
Budgetbeslutet skulle givetvis innehålla underskotten separerade och i klartext och dessutom en start för att få utgifter och inkomster i balans. Denna sanering kommer troligen ta flera år om den skall göras utan sammanslagning med Kisa. Man bör överväga möjligheterna att öka inkomsterna och/eller minska utgifterna.
Det är uteslutet att öka en redan mycket hög kyrkoskatt. Tidigare års underskott i samma storleksklass lär ha täckts med avverkning av skog på donationsgårdarna Njölhult och Olofsboda. Nu skall där inte finnas någon som helst möjlighet att avverka mer. Vid försäljning av prästgården kan man, enligt kyrkoordningen, för driften av församlingen endast använda ränteinkomster och det räcker inte långt.
Man måste följaktligen minska utgifterna. Församlingen är så liten att den enligt normtal inte bär mer än en halvtids prästtjänst. Kostnaderna för administration är påfallande mycket höga och bör skäras ned.
Detta är svåra och ångestfyllda uppgifter för ansvariga kyrkopolitiska förtroendepersoner men de måste genomföras på ett eller annat sätt.
Jag anser att jag gjorde rätt då jag begärde att domkapitlet skulle bedöma Horns kyrkliga samfällighets budget för att på så sätt skärpa kyrkopolitikernas uppmärksamhet på de ekonomiska problemen. Behovet av detta framgår med all tydlighet såväl av budgetbeslut som domkapitlets bedömning.
Jag anser icke att det är nödvändigt att gå vidare till Svenska kyrkans överklagandenämnd.
Per Bjurulf, Gumhem
Var det rätt att överklaga Horns pastorats budgetbeslut?
I Kindaposten den 13 mars stod "Inget formellt fel i kyrkans budget" och att "nu har två beslut på kort tid gått honom (Bjurulf) emot. Först kyrkofullmäktiges beslut att sälja prästgården och nu domkapitlets beslut att avvisa hans besvär över budgeten för 2003".
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.