Och detta utan något som helst samråd eller dialog, inte ens förhandsinformation till vare sig körledare eller körens styrelse!
Här har vi, ett 15-tal körmedlemmar, frivilliga och entusiastiska under flera år tillsammans med Staffan sjungit, övat, planerat och framträtt i pastoratets kyrkor och på andra platser. Det är bevisligen så att en körledare präglar såväl körens uttryck som stämning.
Så får vi detta chockbesked – luften går ur oss alla. Vi upplever, trots protester och vädjanden till pastoratets ledning, inklusive kyrkorådets ordförande, att man inte har förstått vår körverksamhets betydelse. Varför slå hål på ett vinnande koncept?
Vi känner oss totalt motarbetade och överkörda.
Ännu finns tid för kyrkans ledning att ändra beslutet.