Verket säger också i sin studie att inga resande vare sig på Stångådalsbanan eller på Tjustbanan passerar länsgränsen mot Östergötland. I verkets kalkyler presenterar samhällsutvecklaren Lars Bergström på Trafikverket i Kalmar helt sonika den länsöverskridande trafiken med siffran 0 (noll). Han menar alltså att ingen alls reser mellan ex.vis Vimmerby och Linköping eller mellan Västervik och Linköping.
Den viktiga godstrafiken på järnvägen bl.a. till Mönsterås bruk eller industrierna i Oskarshamn nämns överhuvudtaget inte i Trafikverkets utredning. Den 11 sept. 2015 skrev Östran att Trafikverket kan tänka sig avveckla järnvägen oavsett vad näringslivet och industrin tycker och anser. Man blir helt förbluffad över den usla kompetensen som tycks finnas inom det gigantiska Trafikverket.
Trafikverkets studie fick Regionförbundet i Kalmar län att hos samma konsultfirma, Ramböll, beställa en egen studie då Trafikverkets studie innehåller allt för många felaktigheter, brister och tveksamheter. Trafikverket nämner t. ex. inte att 80 km eller en tredjedel av Stångådalsbanan redan idag har helsvetsad och skarvfri räls precis som på stambanan. Även på Tjustbanan finns sträckor med helsvetsad och skarvfri räls.
Den idag högsta tillåtna hastigheten är på Stångådalsbanan 120 km/h och på Tjustbanan 110 km/h.
Bussar har alltså redan idag längre restid än tågen. Med upprustade järnvägar med en högsta hastighet på 160 km/h beräknas restiden till 150 minuter mellan Kalmar och Linköping och till 84 minuter mellan Västervik och Linköping. Tidsgapet mot den busstrafik som Trafikverket förordar kommer alltså i framtid att bli mycket stor och besvärande. Detta är ingenting
som främjar utvecklingen i dessa kommuner vars invånare måste få snabba förbindelser till utvecklingsorter
som Linköping och Kalmar för att de överhuvudtaget ska kunna bo kvar och leva där.
I Östran den 2 oktober 2015 fanns en artikel "Tågtrafiken kan räddas mot liten kostnad". Där står bl.a. att Trafikverket tittat på såväl järnvägar som vägar och kommit fram till att det krävs omfattande insatser för att järnvägarna ska kunna bära sig ekonomiskt. Trafikverket nämner sju orsaker som samtliga är felaktiga, ja rent av osanna.
1) Trafikverket säger: få passagerare: Trafikdirektören Karl-Johan Bodell vid KLT presenterade nyligen den senaste resanderäkningen för Tjust- och Stångådalsbanan. Sommaren 2015 har resandet på Tjustbanan ökat med 12 procent och på Stångådalsbanan än mer, hela 60 procent. Det är en otrolig ökning över länsgränsen säger Karl-Johan Bodell. Kan man sedan återuppta den tidigare direkttrafiken från Kalmar via Hultsfred till Stockholm och pendeltrafiken mellan Linköping och Hultsfred samt starta upp pendeltrafik mellan Hultsfred och Kalmar med stopp vid mellanliggande orter kommer resandet att öka än mer.
2) Trafikverket säger: ålderstigen räls: Inför starten av Kustpilen mellan Kalmar och Linköping 1996 byttes den gamla rälsen mot betydligt kraftigare mellan Bjärka-Säby och Hultsfred och på stora delar av sträckan Berga-Kalmar. I dag finns gammal räls på några kilometer närmast Linköping och på större delen av sträckan Hultsfred-Berga. Rälsen på Tjustbanan är emellertid av äldre datum.
3) Trafikverket säger: inga mötesspår: I dag finns nio mötesstationer mellan Linköping och Kalmar. (Hjulsbro, Bjärka-Säby, Rimforsa, Kisa, Vimmerby, Hultsfred, Mörlunda, Berga och Blomstermåla.) Om en ny mötesstation byggs i Gullringen och i Rockneby bli avståndet mellan mötesstationerna på Stångådalsbanan i snitt 20 km vilket är fullt tillräckligt. Avståndet mellan mötesstationerna på hårt trafikerade enkelspårssträckor runt om i Sverige ligger kring 10 km. På Tjustbanan finns idag sex mötsstationer. (Hjulsbro, Bjärka-Säby, Åtvidaberg, Falerum, Överum och Gamleby.)
4) Trafikverket säger: krokig bana: Stångådalsbanan är ganska krokig mellan Linköping och Kisa. Mellan Kisa och Kalmar finns långa raksträckor men också ett antal kurvigare partier. Tjustbanan är ganska kurvig men även här finns långa raksträckor.
5) Trafikverket säger: Stationer som är dåligt anpassade: Vad Trafikverket menar med denna skrivning är svårt att förstå. I orterna längs båda banorna ligger stationerna nämligen centalt belägna.
6) Trafikverket säger: manuell trafikledning: Sträckan Linköping-Rimforsa på Stångådalsbanan och hela Tjustbanan styrs idag från trafikledningscentralen i Norrköping. På dessa delar har Trafikverket redan nu inlett förberedande arbeten för ett nytt framtida trafikledningssystem. Mellan Rimforsa och Kalmar sköts trafiken manuellt med tågklarerare på stationerna men detta i sig utgör inget som helst hinder för tågtrafiken.
7) Trafikverket säger: tågen tvingas många gånger körs långsamt på grund av dåliga korsningar mellan järnväg och väg: Det ligger så till att norr om Brokind finns en vägkorsning där hastigheten är nedsatt från 85 till 60 km/h då på en cirka 100 meter lång sträcka. Trafikverket och markägaren inte kunnat komma överens om att bygga bort vägkorsningen. I övrigt finns inga vägkorsningar på någon av banorna där tågen tvingas hålla en lägre hastighet av denna orsak.
Per-Olov Brännlund
Lokförare, Linköping.
Trafikverket och våra järnvägar
Under några år har Trafikverket drivit en sk. Åtgärdsvalsstudie för att utreda och försöka komma fram till vilken typ av infrastruktur som bör satsas på inom södra Östergötlands- och Kalmar län. Inte oväntat blev resultatet att Trafikverket anser det lämpligast att satsa på vägtrafik med flera personbilar, flera lastbilar och bussar.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.