Vi hade förutom lantbruk kvarn med egen mjölnare och en såg som användes då och då för legosågning samt stickhyvel. Allt drevs av vattenturbiner, två för kvarnen och en för sågen, dessutom egen strömförsörjning.
Framför kvarnen och sågen fanns en större damm med manuellt reglerbara luckor, samt vattenfall för överflödigt vatten och en ålkista. Kräftor fanns i överflöd.
Vid torra somrar fick en stor råoljemotor som hördes kilometervis hjälpa till med driften på kvarnen och en större elmotor vid sågen.
Vi reglerade alltså vattennivåerna manuellt och hade som jag vet inte några kontroverser med granngårdarna efter ån. Nu talar vi om över 50 år tillbaka.
I dag bor jag i Storebro med Dammen intill och när vi kom hit så sköttes kraftstationen av en man som hette Anstedt, tidigare mjölnare och boende på nuvarande Gästgiveriet vid bron. Dagens Bruksmuséum var då kvarn.
Allt var manuellt och Smålands Kraft ägde vattenrätten. Dammen som är vida känd har i princip samma vattennivå antingen det är torrt eller vått, allt går automatiskt med mer eller mindre vattenflöde mot Vimmerby.
I dag är maderna mot Vimmerby huvudsakligen torrlagda beroende på åtgärder.
Varför då all denna skit med Yxern, jag orkar inte kommentera mer, alla vet. Den ene efter den andre försöker vara förståsigpåare både i Vimmerby och Västervik men inget händer, man talar mer om sin sjuka mor inom partierna för att visa sig på styva linan.
Byråkraterna i Linköping och Kalmar vågar inte trycka på knappen för att riskera att bomma sitt lönekuvert som de säkert förvarar under kudden på natten.
Du ska ta ansvaret, inte vi.