Vårt facit av snart fyra år är, många grät av oro. Rädsla för de som i förvirring inte hittar sin dörr. Utan bankar och rycker i dörrarna på nätterna. Oro och rädsla ger kraftigt minskad livskvalité. Frågan är om det är behovet av omsorg och trygghet, som är för stort, eller budgeten som är för liten. När budgeten för året är lagd, tror någon då att den håller?
Man vet vad behovet är, vad det kräver. Men lägger en budget som inte kan täcka de behov som finns. Då ändrar man behovet så det passar budget.
Det är som om brandkåren vid en brand, bara kör fram sex tankbilar vatten. De vet det behövs 10 men behovet får foga sig, budget medger 6. Alla vet att behovet består, och huset brinner ner.
I fallet om service boende är det "bara" innevånarnas känslor och trygghet som brinner. Vi har också erfarenhet av två fall av trygghet på hjul. Det är fantastisk personal i dessa bilar, men de kan inte ersätta allt.
Runt helgerna hade vi två olycksfall, de larmade med trygghetslarm, en fick ligga tre timmar innan hjälp kom, den andra i två timmar. Båda boende i Rumskulla samhälle. Ett lårbensbrott hade varit förödande, hur tolkar man jag ramlade och slog benet. Någon ambulans skickades inte i vilket fall.
Vi på landet har också fått skattelättnader på våra inkomster, men samtidigt ökade kostnader, Född fri beskattad till döds, var en dekal som många hade här i trakten på 80-talet. Vi drabbas av höjd bensinskatt och kommande förslag på miljö skatt. Eventuellt minskade rese avdrag. Höjd bilförsäkring för att nämna några.
För att leva och bo, behöver de flesta också två bilar. Vi ser visst klimat- och naturfrågan som oerhört viktig. Vi bor ju närmast naturen, men att det skall slå så hårt, mot oss som inte kan åka buss eller tunnelbana var sjätte minut.
Att då politiskt få ersatt service på ort och ställe, nu uppsatt i bilar på hjul, ses som okonsekvent och hånfullt. Distriktssköterskor och nattpersonal åker fram och tillbaka.. Det gynnar inte miljön.
Jag fick följande beskrivning av en resa in till Vimmerby för besök av distriktsvård. Jag hoppas inte den är sann.
Taxi kommer och hämtar vid dörren, skjutsar till busshållplatsen vid affären. Väntan i väder och vind, buss till Vimmerby. Taxi hämtar och kör till vårdcentralens sköterskor. Och samma resa tillbaka. Är det så här?
Och går bilen varm och tom tillbaka till staden igen?
Är behovet av nattservice mindre i kransorterna?
Annars så hade förslaget varit att all personal natt tagits bort, på Eken och Granen. Det går ju fortare att åka mellan dessa två i oplogat väglag än till Rumskulla eller Tuna.
Vi har aldrig slutat tala om nattbemanningens återinförande i Rumskulla.
Ge de gamla trygghet och respekt, boende i sin hemort. Ni har Rumskullabornas stöd för krav på nattpersonal på alla orters äldreboenden.
Ordförande i Rumskulla sockenförening
Peter Fjällgård
Service på ort har försvunnit
Nu är det åter debatt om nattpersonal på våra äldreboenden. 2004 var det på Pärlan i Rumskulla som den togs bort. Kravet på trygghet och närhet, vägde lätt i vågskålen, mot pengar och budget.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.