Skollagen är tydlig, det ska råda nolltolerans mot kränkningar i skolan. Om ett barn blir utsatt för kränkningar, mobbing eller våld är all skolpersonal SKYLDIG att rapportera detta till rektor, som i sin tur är skyldig att rapportera till huvudmannen. Lagen är till för att skydda våra barn, att säkerställa att skolan är en trygg plats för våra barn att vistas i. Skolan ska vara en bra och hälsosam miljö som främjar inlärning.
Hur kan det då komma sig att lagen och likabehandlingsplanerna inte alltid efterlevs, att mobbing och trakasserier tillåts pågå, kanske år efter år utan att tillräckligt görs för att problemen ska upphöra?
Tyvärr har vi färska exempel från vår egen kommun där lågstadiebarn utsatts för kränkningar, hot, sparkar, avslitna hårtofsar samt stryptag vid upprepade tillfällen. Skolpersonal har bevittnat det hela men anmälningar till huvudmannen har inte gjorts mer än vid enstaka tillfällen. Det som inrapporterats motsvarar inte på långa vägar vad som verkligen förekommit. Det har varit så illa att föräldrar har kommit att frukta för barnets liv och säkerhet, med tanke på att stryptag är mycket farligt. Skolan har förvisso gjort vissa insatser, men eftersom problemet trots detta inte har upphört och strypgrepp har fortsatt förekomma gång på gång, borde det ha varit uppenbart att insatserna inte varit tillräckliga. Först efter att föräldrar anmält till Skolinspektionen har det satts till mer kraftfulla åtgärder, men ska det verkligen behöva gå så långt?
Så här snett får det inte bli, att barn utsätts för mobbing och fysiskt våld under många månader. Situationen är naturligtvis komplex och det finns inga enkla lösningar. Men en god start hade varit att anmäla alla kränkningar, så att problemets omfattning blivit ordentligt synligt. (Rapporterade kränkningar redovisas varje månad till barn- och utbildningsnämnden.) När ett barn utsätts för grovt våld bör kraftfulla åtgärder sättas in omedelbart, det får inte finnas minsta risk att våldet ska upprepas. Föräldrar måste kunna vara trygga i vetskapen att skolan är en säker miljö för barnet att vistas i. Frågan är också om skolan inte borde ha polisanmält? Det är trots allt misshandel det handlar om. Tyvärr tycks det vara alltför lätt att sopa problem under mattan när det handlar om mindre barn.
Vi vill uppmana skolpersonal och rektorer: anmäl alla kränkningar! Nolltolerans mot kränkningar ska vara mer än vackra ord i ett dokument. En trygg skola är en förutsättning för goda skolresultat. Vi måste göra allt som står i vår makt för att skapa en sådan skola, för alla barn.