När jag kom ut med min historiska roman ”Svartängeln” fick jag genom bibliotekschefens förmedling sitta i musikbiblioteket och berätta om boken för ett tjugotal besökare. Gott nog så långt.
Men så var det återigen det där med Hjalmarssons (M) syn på kulturarbetare och ersättning för deras jobb.
Sveriges Författarförbund, en facklig organisation som jag tillhört sedan 1990, kräver att författare vid scenframträdanden ska ersättas med, som i mitt fall, 6 500 kr.
Nähä då, vi vägrar! Kjellgren får inga pengar av oss! sade Hjalmarsson.
Så blev det dags för Christin Rampeltins (M) att bosätta sig i Palma för att hennes son går i skola där.
Men hon är ju ordförande i Barn- och utbildningsnämnden i Västervik och förväntas leda arbetet i nämnden och närvara vid alla sammanträde. Det hände en gång av fem i höstas.
Fråga: om hon inte är hemma i Västervik, hur ska hon då kunna leda arbetet på ett fungerande sätt?
Och varför duger inte skolgång i Västervik? Menar hon att hon med full insyn i den lokala skolvärlden kommit fram till att skolorna hemmavid är så kassa att de inte duger?
Hur som helst: Hon fick, ja just det, 6 500 kr varje månad som ersättning för sin frånvaro.
Men 6 500 till mig för min närvaro i ett kulturevenemang ordnat av kommunen?
Kan väl inte tro det, menade Hjalmarsson.