I puberteten skjuts den biologiska klockan med tre timmar samtidigt som sömnbehovet ökar till nio timmar per natt. Sömn påverkar humöret, minnet och hälsan. Det är en förklaringarna till tonårens påfrestningar. Behovet av sömn sjunker efter puberteten.
Sömnen har en märkbar effekt på både närvaron i skolan och betygen. Samtidigt påverkar det risken för depression, missbruk, trafikolyckor och problem med hälsan. Även små justeringar ger skillnad. En skolstart vid 8:30 gör att 60% får åtta timmars sömn. Sömnen blir extra viktig för de som har längst restid.
All kollektivtrafik är dimensionerad efter morgontoppen, då resandet är som störst. Att jämna ut resandet skulle innebära stora besparingar för samhället.
De som har längst till skolan måste anpassa sig efter det och får ordentligt tidiga mornar. Det är idag många på landet som idag avstår från att välja skola eftersom det innebär för stora påfrestningar eller att logistiken inte fungerar så tidigt. En senare skolstart ger valfrihet.
Alla delar av samhället arbetar aktivt med att höja folkhälsan. De flesta insatser kräver ett idogt, långsiktigt och ofta kostsamt arbete. En senare skolstart är både en snabb och billig förändring med stora långsiktiga effekter.
Det är dags för alla gymnasieskolor i Östergötland att ställa om för en senare skolstart. Det ger en bättre hälsa, ett tryggare samhälle och förbättrade skolresultat.