Att skriva och att uttala sig i ord om hur man mår är det tyvärr alldeles för få som orkar att göra i dag, vilket för mig är tråkigt. Tre veckor i Thailand, dom bästa veckorna i mitt liv, fantastiska människor, inget stress och ingen huvudvärk och en upplevelse som jag önskar att alla skulle få ta del utav.
I bland och ofta så tror man att man är fullärd som person och som vuxen, men oj så fel man hade/har. När man möter dessa thailändare så kliver man rakt in i en gemyt och värme som kan få vilken pessimist som helst i vårt avlånga land att mjukna, för thailändarna är inget omöjligt.
Min spontana uppfattning efter denna resa är att vi i Sverige 2008 ligger ljusår efter i mental styrka, ljusår efter i omsorg, respekt och omtanke för varandra som medmänniskor. Att resa med sina barn i världen är för barnen världens absolut bästa och lärorikaste skola, alla kategorier.
Det tar aldrig slut, vad menar jag med det undrar du/ni säkert. Men tänk efter lite grann, vi bedriver vår/våran dag och våra veckor i ett tempo som konstant går i 110, det skall hit och det skall dit, vi måste bara hinna med allt, det skall tränas, städas, tvättas etc etc. Jobbet tar sin tid - för den som har ett jobb -, barnen tar sin tid och till slut finns det ingen mer tid kvar att tillgå, visst, som man bäddar får man ligga heter det ju så fint, men jag är helt övertygad om att det är det som gör att man tar slut som person, man går in i väggen som det heter, kroppen säger ifrån helt enkelt, tanken är tom.
Folk mår så dåligt idag i allmänhet pga olika saker, man saknar ett jobb, ekonomin rasar ihop totalt samt att man känner sig jagad och pressad konstant från olika håll medan läkemedel för miljontals kronor skrivs ut årligen av läkare i tron på att det skall hjälpa, men oj så fel det är.
Orsaken är i stället tempot, stressen och pressen som råder i dagens samhälle på dig som person, pressen att lyckas med allt, att prestera. Antideprisiva läkemedel delas ut som om det vore godisregn, ta det här så blir du snart bättre heter det och som får väck dig som patient för en kortare tid, detta är en skrämmande sanning och utveckling, men tyvärr sann för många.
Ville bara dela med mig av dessa mina egna privata tankar och funderingar kring redan skrivna rader, det är inga personliga angrepp från min sida gentemot någon individ, utan en möjlighet till en klok eftertanke och funderan.Det vore kul att läsa era synpunkter i detta ämne, vad tycker ni, har jag rätt eller fel.
Nils-Erik Johansson
Vimmerby
Det tar aldrig slut
Jag kan säga så här till er som undrar vad jag menar. När planet lyfte från Arlanda till Thailand så var det en sak som inte följde med i alla fall, huvudvärken. Den var som bortblåst för alltid.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.